Jobbtillväxt och shift-share

Jobbtillväxt

Turistbranscherna I Halland har historiskt haft en något starkare tillväxt än arbetsmarknaden som helhet. Jobbtillväxten i turistbranscherna har legat på 15 % under perioden 2008 till 2022, att jämföra med arbetsmarknaden som helhet där antalet jobb ökat med 14 %. Totalt skapades 2070 jobb inom turistbranscherna under perioden 2008 – 2022.

Tillväxten varierar mycket mellan delbranscherna. I absoluta tal är jobbtillväxten starkast inom detaljhandeln, där det skapats 1043 nya arbetstillfällen sedan 2008. Näst störst har tillväxten varit inom restaurang och caféverksamhet (588 nya jobb). I fallande ordning kommer sedan logiverksamhet (544), kultur och nöje (128), sport och fritid (24) och övrig transport (16). Inom två av turistbranscherna har tillväxten varit negativ under perioden: resebyrå- och researrangörsverksamhet (-115) och vägtransport (-158).

Logiverksamhet har haft den starkaste procentuella tillväxten under perioden 2008 – 2022 (52 %). Även kultur och nöje har haft en stark tillväxt (42 %), liksom restaurang- och caféverksamhet (29 %). I fallande ordning kommer sedan övrig transport (14 %), detaljhandeln (12 %) och sport och fritid (3 %). Vägtransporter har minskat sin sysselsättning med -24 % och resebyrå- och researrangörsverksamhet har haft den största procentuella minskningen på -62 %.

Återhämntning efter pandemin

Besöksnäringen blev särskilt drabbad när coronapandemin briserade. Samtliga turistbranscher, med undantag för restaurang- och caféverksamhet, minskade i sysselsättning under 2020 jämfört med 2019. Störst procentuell minskning hade resebyrå- och researrangörsverksamhet (en minskning med 22 %, eller 29 sysselsättningar). Branschen har haft en negativ tillväxt över tid, en utveckling som till synes accelererade under pandemin. Kultur- och nöje hade den näst största procentuella minskningen (-11 %, en minskning med 44 sysselsättningar). Den bransch som såg störst minskning i faktiska tal var detaljhandeln, som minskande med 163 jobb. Detaljhandeln hade dock en jämförelsevis lindrig procentuell minskning på -1,7 %.

Turistbranscherna som helhet har återhämtat sig efter pandemin. Efter 2020 har återhämtningen varit särskilt stark inom kultur och nöje (en sysselsättningstillväxt på 21 %), logiverksamhet (14 %) samt sport och fritid (5 %). Restaurang och caféverksamhet och detaljhandeln har också ökat sin sysselsättning jämfört med när pandemin briserade, men vi kan se en svag minskning i sysselsättning under 2022 i dessa branscher. En hög inflation och minskad köpkraft hos hushållen är en potentiell förklaring till att tillväxten avtar här.

Vägtransporter har haft en svag återhämtning efter pandemin men den långsiktiga trenden, liksom för resebyråer och övriga transporter, visar på en minskad tillväxt.

Shift-share

Att en bransch växer betyder inte nödvändigtvis att den är konkurrenskraftig. Jobbtillväxten inom en bransch kan också vara en följd av en generell tillväxt i ekonomin, men det behöver inte betyda att branschen växer i samma takt som övriga ekonomin, eller att den står sig starkare jämfört med andra branscher. Med en metod som kallas shift-share kan vi ta dessa faktorer i beaktande, och undersöka vilka turistbranscher som länet presterar särskilt väl inom.

Resultatet från en shift share innehåller fyra komponenter:

Den industriella komponenten visar hur många jobb som en bransch förväntas växa eller krympa med i länet, baserat på hur branschens jobbtillväxt sett ut i riket. Är siffran negativ betyder det att branschen underpresterar i förhållande till ekonomin som helhet.
Den nationella komponenten visar hur många jobb som en bransch förväntas växa med till följd av den generella ekonomiska tillväxten i landet. Om exempelvis den totala jobbtillväxten i riket varit 10 %, väntas alla branscher i Halland få ett positivt tillskott på 10 %. En god ekonomisk utveckling kan med andra ord stävja en negativ utveckling inom en annars krympande bransch.
Den förväntade utvecklingen är summan av den nationella komponenten och den industriella komponenten. Siffran visar hur mycket vi kan förvänta oss att en bransch ska ha växt i länet under en given tidsperiod, baserat på ekonomisk tillväxt och den branschspecifika utvecklingen i riket under samma period.
Den regionala prestationen är differensen mellan den faktiska utvecklingen och den förväntade utvecklingen. Om den regionala prestationen är positiv för en bransch betyder det att branschen går starkare i länet än i riket som helhet, vilket är en indikation på att det finns konkurrensfördelar i regionen för denna bransch.

Den senaste statistiken som finns att tillgå för shift-share-analysen är från 2020. Eftersom 2020 i hög utsträckning var ett undantagsår, då pandemin kraftigt bromsade jobbtillväxten inom branscher med turismanknytning, väljer vi att göra shift-share-analysen på perioden 2008 till 2019.

Förväntad jobbtillväxt

Vi börjar med att studera de industriella komponenterna för turistbranscherna. Analysen visar att den industriella komponenten är negativ för fyra av branscherna. Det betyder att dessa fyra branscher underpresterat i riket under perioden, i den meningen att tillväxten i branscherna varit svagare än i ekonomin som helhet. Det kan i sin tur tolkas som att dessa branscher av olika anledningar missgynnats i ekonomins strukturella omvandling under perioden.

Detaljhandeln är en av de branscher som har en negativ industriell komponent. En potentiell delförklaring till detta är framväxten av postorderhandel, som i viss mån tagit över marknaden för vissa fysiska butiker. Även resebyrå- och researrangörsverksamhet har en negativ industriell komponent. Här spelar sannolikt den digitala omställningen en stor roll, där digitala plattformar i vissa fall ersatt resebyråernas funktion. Andra branscher med negativa industriella komponenter är vägtransporttjänster och övriga transporttjänster.

Övriga turistbranscher (restaurang- och caféverksamhet, kultur och nöje, sport och fritid, samt logiverksamhet), har positiva industriella komponenter. Det betyder att branschernas jobbtillväxt i riket varit starkare än utvecklingen i ekonomin som helhet. Det är en indikator på att dessa branscher haft gynnsamma strukturella förutsättningar under perioden.

Studerar vi den förväntade jobbtillväxten för branscherna, det vill säga den tillväxt som branscherna enligt analysen borde haft i Halland givet hur utvecklingen sett ut på riksnivå, är den positiv för alla branscher förutom övriga transporttjänster och resebyrå- och researrangörsverksamhet. Det kan tolkas som att den positiva ekonomiska utvecklingen i samhället kompenserat för de missgynnsamma förutsättningarna för detaljhandeln och vägtransporttjänster, men inte för transporttjänster och resebyrå- och researrangörsverksamhet.

I scenariot där Hallands sysselsättningstillväxt speglar den utveckling som varit i riket, väntas restaurang- och caféverksamhet vara den bransch som har starkast utveckling i Halland, både i faktiska och relativa tal. Den förväntade jobbtillväxten för branschen väntas i scenariot vara 804 jobb (en ökning på 40 % sedan 2008). I scenariot väntas detaljhandeln vara den näst starkast växande branschen i faktiska tal (332 nya jobb, en ökning med 3,9 %). I fallande ordning kommer sedan logiverksamhet (väntad tillväxt på 23,1%), sport och fritid (12,4%), kultur och nöje (27,7%) och vägtransporter (0,6%).

Var har Halland överpresterat?

Analysen blir som mest intressant när vi jämför den förväntade jobbtillväxten med det faktiska utfallet. Då ser vi att Halland har en starkare jobbtillväxt än förväntat för fyra av turistbranscherna. Starkast är överprestationen inom detaljhandeln. Enligt det förväntade utfallet skulle antalet jobb inom Hallands detaljhandel öka med 332 sedan 2008, men den faktiska tillväxten har legat på 1077, det vill säga en överprestation 745 sysselsättningar. Det finns alltså faktorer i Halland som gör att regionen är särskilt konkurrenskraftig inom detaljhandeln.

En annan bransch som regionen överpresterar inom är logiverksamhet. Branschen förväntades växa med 239 sysselsättningar, men den faktiska tillväxten har legat på 391. Det betyder att Halland har överpresterat inom branschen med 152 nya jobb. Övriga branscher där Halland överpresterar är kultur och nöje (en ökning med 13 fler jobb än förväntat) och övriga transporttjänster (35 fler jobb än förväntat).

Inom fyra övriga turistbranscher underpresterar Halland. Störst är underprestationen inom restaurang och caféverksamhet. Branschen ökade förvisso med 558 jobb under perioden, men den förväntade tillväxten var 804 jobb. Det innebär en underprestation på 248 sysselsättningar. Inom vägtransporter väntades sysselsättningen växa svagt (4 nya jobb under hela perioden), men det faktiska utfallet visar en minskning med 154 arbetstillfällen. Inom sport och fritid skapades 19 nya arbetstillfällen under perioden, men det förväntade utfallet visar en tillväxt på 112 sysselsättningar (en underprestation på 93 jobb). Resebyrå- och researrangörsverksamhet väntades minska med 32 sysselsättningar i Halland, men det faktiska utfallet var mer negativt än så (en minskning med 54 jobb).