Specialisering och klusterbildning

Branschsammansättningen har stor betydelse för en regions ekonomiska utveckling, sårbarhet och omställningsförmåga. Olika delar av landet har utvecklat olika styrkeområden och specialiseringar, beroende på vilka konkurrensfördelar som finns i regionen. Göteborgsregionen rymmer flera starka aktörer inom fordonsindustrin, Kiruna är känt för utvinningen av järnmalm, och Borås förknippas med textiltillverkning, som ett fåtal exempel. Att identifiera sina komparativa fördelar är viktigt för att en region ska vara konkurrenskraftig gentemot andra regioner, och kunna attrahera utomregionalt kapital och arbetskraft till den regionala ekonomin.

Fördelarna med specialisering, eller klusterbildning i form av samlokalisering av nära besläktade företag, kan härledas till den teori om agglomerationer som vi beskrivit tidigare i rapporten. Specialisering leder bland annat till att företag inom branschen får tillgång ett ökat utbud av relevant arbetskraft. En hög koncentration av företag inom samma bransch innebär också fler möjligheter för kostnadseffektiva utbyten, samtidigt som det också underlättar för kunskapsöverföring mellan viktiga aktörer i branschen. Det är med andra ord rationellt för företag att etablera sig nära företag som verkar inom samma bransch, i de fall det råder koncentrationsfördelar inom branschen. Dessa koncentrationsfördelar är en förklaring till varför vissa regioner och geografier har kommit att förknippas med specifika näringar (Tillväxtanalys, 2011).

Men specialisering är inte under alla omständigheter positivt. En hög koncentration av företag och anställda inom ett fåtal branscher kan låsa in politiska och ekonomiska resurser, vilket hämmar förnyelse i näringslivet. I händelse av större nedläggningar eller branschspecifika chocker kan det också utgöra en stor sårbarhet för den regionala ekonomin att förlita sig för mycket på en enstaka bransch. En region måste ha strukturer som möjliggör för ekonomisk förnyelse, och ur detta perspektiv är en mer diversifierad näringslivsstruktur att föredra (Region Halland, 2020).

Förnyelse- och omställningsförmågan i det regionala näringslivet påverkas av hur regionens starkaste näringar kunskapsmässigt relaterar till andra branscher i regionen. Om regionens specialiseringar saknar kompetensmässiga kopplingar till andra branscher innebär det en mindre pool av relevant arbetskraft, vilket försvårar för verksamhetens kompetensförsörjning och utveckling. Finns det få relaterade branscher i regionen blir det också svårare för arbetskraften att hitta nya jobb vid större neddragningar (Region Västernorrland och Umeå universitet, 2019).

Om flera branscher i regionen däremot är inbäddade i samma kompetensstruktur ökar det sannolikheten för att nya specialiseringar ska växa fram och bredda det regionala näringslivet. På många sätt handlar policykonceptet “Smart specialisering” om just detta – Att genom innovation, entreprenörskap och förnyelse utnyttja existerande kunskaper och resurser för att bredda och diversifiera det regionala näringslivet (Västra Götalandsregionen, 2019).

Det är också viktigt att göra en distinktion mellan relativ och absolut specialisering. Om en region har en relativ specialisering betyder det att branschen är vanligare i regionen - sett till hur stor andel av den totala arbetskraften som branschen sysselsätter - än vad den är i andra delar av landet. Men eftersom måttet på relativ specialisering utgår från andelar säger det inget om hur stor branschen är i absoluta tal, vilket betyder att branschen kan sysselsätta fler i en annan region även om den andelsmässigt är mindre där. För att en region ska utmärka sig från andra regioner inom en bransch - och för att specialiseringen ska generera positiva effekter för den regionala ekonomin - behöver en specialisering också vara stor i absoluta tal jämfört med andra regioner.

Viktigt att beakta är också att stora delar av den regionala ekonomin ofta finns i icke-specialiserade branscher. Ett för stort fokus på regionala specialiseringar riskerar därför att utesluta stora delar av den regionala ekonomin och sysselsättningen (Region Västernorrland och Umeå universitet, 2019).