Handel med andra regioner
Specialisering leder inte bara till ökad handel mellan länder. Specialisering och fragmentering av värdekedjor bidrar även till en ökad handel inom länder. För regional utveckling är det viktigt att attrahera utomregionalt kapital till regionen, men det spelar i teorin ingen roll om handeln kommer från utlandet eller från andra regioner. Deltagande i intraregionalt fragmenterade värdekedjor kan därför ha stor betydelse för en region.
Om efterfrågan ökar för ett företag i en region kan det spela stor roll för leverantörer av insatsvaror i andra regioner. Expansion i en region kan med andra ord få positiva spridningseffekter till andra delar av landet. Det är viktigt att ha kännedom om dessa mekanismer, så kallade multiplikatoreffekter, för att förstå den egna regionens förutsättningar såväl som rikets samlade konkurrenskraft.
Få studier har analyserat mellanregional handel i den svenska ekonomins kontext, vilket delvis beror på begränsad datatillgång. En viktig komponent i analyser av varuflöden är input-output-tabeller, vilka beskriver in- och utflödet av varor mellan geografiska enheter. Interregionala input-output-tabeller för den svenska ekonomin har tagits fram bara vid ett fåtal tillfällen, bland annat 1995 och 2003. I en analys av dessa data, i en studie från 2016, visar Tillväxtanalys att den mellanregionala handeln ökade i Sverige under den studerade tidsperioden (Tillväxtanalys, 2016).
SCB bedriver utvecklingsprojektet MRIO (multiregional input-output), med syfte att ta fram multiregionala input-output-tabeller. Tillväxtanalys följer projektet och har tagit fram en forskningsrapport med syfte att validera, kvalitetssäkra och demonstrera den statistik som produceras i projektet. Rapporten innehåller också exempel på tillämpningar av multiregional input-output-data. Dessa exempel visar att Halland uppströms i värdekedjorna, det vill säga via länets inköp, ligger över medelvärdet sett till hur integrerat länet är med övriga delar av landet. När företag i Halland köper in varor får det med andra ord positiva spridningseffekter till företag utanför länets gränser. Detta gäller både för varor av inköp och tjänster. I dagsläget saknar vi data över vilken betydelse Hallands export har för företag i andra län. Men givet Hallands branschstruktur och goda köpkraft är sannolikt länkarna med andra regioner starkare uppströms (via import) i värdekedjorna än nedströms (via export).
I rapporten finns även uppskattningar över hur näringslivets inköp får effekter på andra företag inom länet. Analysen visar att Halland ligger över medelvärdet sett till hur starka länkarna är mellan företagen inom länet. När halländska företag växer får det en positiv inverkan på andra företag i länet. Vi vill betona att siffrorna avser de data som hittills producerats i projektet, och att SCB:s arbete med att ta fram multiregional input-output-data är ett pågående utvecklingsarbete (Tillväxtanalys, 2022).
En central byggsten i framtagandet av input-output-tabeller är data över varuflöden. Myndigheten Trafikanalys gör med viss regelbundenhet urvalsundersökningar om varuflöden, bland annat med syfte att öka kunskapen om näringslivets transporter mellan län i Sverige. Halland har sitt största mellanregionala utbyte med Västra Götaland och Skåne. Länet har även ett relativt omfattande utbyte med smålandslänen, framförallt med Jönköpings län. I förhållande till andra län är Halland en nettoimportör av gods, det vill säga man importerar mer gods än vad man exporterar till andra regioner. Att Halland är en nettoimportör av gods är inte unikt. Bara ett fåtal län är nettoexportörer av gods. Detta gäller dels storstadslänen, som är mindre beroende av import från andra regioner tack vare en stor egen marknad, dels exporterande industrilän såsom Kronoberg, Dalarna och Jönköping.