Strukturomvandlingens konsekvenser på geografisk nivå
Vid en strukturomvandling tenderar branscher med hög produktivitet premieras. Arbetskraft frigörs från lågproduktiva branscher och fångas i stället upp av växande företag. Ur ett nationellt perspektiv är en välfungerande strukturomvandling därför något positivt. Men en strukturomvandling kan drabba enskilda branscher och dess anställda hårt. På kort sikt kan perioder med hämmad tillväxt och hög arbetslöshet uppstå när frigjord arbetskraft från lågproduktiva branscher inte matchar den kompetens som efterfrågas av växande företag. Enskilda geografier som specialiserat sig inom en hårt drabbad bransch blir särskilt utsatta, i synnerhet om arbetskraften är geografiskt avlägsen från där de nya jobben växer fram.
Skiftet mot ett tjänstesamhälle - och den minskade sysselsättningen i industrin som efterföljt - har framför allt drabbat samhällen och regioner utanför storstadsregionerna. Många samhällen som drabbats av större nedläggningar, och där den frigjorda arbetskraften inte fångats upp av andra företag i närområdet, har sett minskad sysselsättning och ökad utflyttning. Samtidigt har tillväxten både i befolkning och jobb varit synnerligen god i Sveriges storstadsregioner, vilket i hög utsträckning kan härledas till den goda utvecklingen i tjänstesektorn (Tillväxtanalys, 2021).
En viktig fråga utifrån ett regionalt utvecklingsperspektiv är huruvida dessa mellanregionala skillnader kommer öka eller minska framöver. Viss teoribildning menar att regionala ekonomier tenderar att “konvergera”, vilket betyder att skillnader i tillväxt mellan regionala ekonomier jämnar ut sig över tid. Mekanismen bakom detta sägs - mycket kortfattat och förenklat - vara att avkastningen från investeringar i växande ekonomier minskar över tid. Mindre regioner har därmed godare potential för snabb tillväxt, och kan därför “komma i kapp” de historiskt mest växande regionerna.
I en svensk kontext har emellertid skillnaderna mellan regionerna ökat, om än från låga nivåer utifrån ett internationellt perspektiv. Sannolikt beror det till stor del på att avkastningen från tjänstesektorns viktigaste insatsvara, kunskap, inte avtar. Nya innovationer kan snabbt öka produktiviteten i den regionala ekonomin vilket låter redan högproduktiva ekonomier dra i väg från övriga regioner (OECD, 2021).