Strukturomvandlingar, globalisering och ny teknik
Förmågan till förnyelse och anpassning är viktig för näringslivets utveckling. Nya samhällsutmaningar eller större tekniska landvinningar kan leda till omfattande skiften i hur samhällsekonomins resurser fördelas. Dessa förändringar i samhällsekonomins sammansättning brukar benämnas som strukturomvandlingar. Strukturomvandlingar sker inte över en natt, utan är ständigt pågående processer som en naturlig del av ett föränderligt samhälle.
Historiskt har samhället genomgått flera större strukturomvandlingar, inte sällan som följd av omfattande tekniska framsteg. Ett tidigt exempel är jordbruksrevolutionen som ledde till ett systematiskt brukande av jorden och framväxten av handel och de första städerna. Ett annat exempel är de nya maskiner som vid 1700-talets slut började möjliggöra stordrift i industrin.
Ett mer nutida exempel är den strukturomvandling som pågick i efterkrigstidens Sverige. Med tiden hade jobben i landets glesare geografier, inom det allt mer rationaliserade jord- och skogsbruket, blivit färre. Men tillväxten var god i den moderniserade industrin. Efterfrågan på svenska industrivaror var hög och landets ekonomi växte. Befolkningen i storstadsregionerna ökade samtidigt som många flyttade från landsbygden. Men tillväxten var inte bara koncentrerad till Stockholm, Göteborg och Malmö. Många växande industriföretag hade sin produktion i mindre tätorter runtom i landet. Flera företag valde också att flytta sin produktion från storstäderna. Dels lockade de mindre tätorterna med lägre löner och lägre markpriser, dels rådde det arbetskraftsbrist i landets storstadsregioner. Omlokaliseringarna var också en följd av riktade politiska stöd med syfte att främja en mer jämn utveckling i landet. Industrisamhällen runtom i landet såg en mycket god utveckling, men för många orter var utvecklingen beroende av enstaka större arbetsgivare (Tillväxtanalys, 2012).
De senaste decennierna har vi sett en strukturomvandling som starkt har präglats av två faktorer: globalisering och utveckling inom digital teknik. Globalisering betyder i korthet att länder knyts närmare varandra socialt och kulturellt, men framför allt ekonomiskt. Globaliseringen har bland annat inneburit liberalisering av handel, öppnandet av tidigare stängda länders ekonomier, och framväxten av multinationella företag. Globaliseringens processer har kunnat öka i kraft tack vare inträdet av ny informations- och kommunikationsteknologi.
Nya möjligheter för kommunikation, tillsammans med de lättnader som möjliggjort för företag att bedriva verksamhet i olika länder, har inneburit betydande förändringar för näringslivet. Företag kunde sedan lång tid tillbaka, tack vare framsteg inom transportmedel och infrastruktur, separera produktionen av varor från var de slutligen skulle konsumeras. Ny kommunikationsteknologi har skapat möjligheter för företag att också förlägga olika delar av sin produktion på olika geografiska platser, till och med länder. Fram växer globala värdekedjor (Västra Götalandsregionen, 2019).