Förädlingsvärden och produktivitet
Sammanfattning av kapitlet
Förädlingsvärdet är, något förenklat, det värde ett företag tillför genom sin verksamhet. Förädlingsvärdet kan också tolkas som det värde ett företag bidrar med till regionens bruttoregionprodukt.
Förädlingsvärdet i relation till antalet anställda är ett produktivitetsmått. Produktiviteten är högst inom kapitalintensiva verksamheter, exempelvis finans och försäkring, energi, lednings- och organisationsverksamhet, samt fastighetsverksamhet.
Produktiviteten är i regel lägre inom personalintensiva verksamheter. Hallands branschstruktur har en hög koncentration mot denna typ av lågproduktiva branscher, exempelvis dagligvaruhandel, bygg och anläggning, och hotell- och restaurang.
Det är svårare för personalintensiva företag att effektivisera verksamheten med exempelvis ny teknik eller nya investeringar. Den större delen av produktivitetstillväxten i Halland sker inom den avancerade tjänstesektorn och delar av partihandeln.
Men även branscher med jämförelsevis svag produktivitetstillväxt, exempelvis bygg och anläggning, har bidragit mycket till den ekonomiska tillväxten i regionen. Detta tack vare en god jobbtillväxt.
Förädlingsvärdet brukar definieras som det värde ett företag tillför genom sin verksamhet. Något förenklat utgörs förädlingsvärdet av värdet av sålda varor, exklusive kostnader för insatsvaror. Ett företags förädlingsvärde kan också förstås som företagets bidrag till BNP. Summerar vi förädlingsvärdet per bransch får vi alltså en uppfattning om branschens bidrag till den regionala ekonomin.
I graferna nedan grupperar vi branscherna baserat på hur stora de är, sett till antalet sysselsatta. Hallands största branscher – som sticker ut med över 4000 anställda - har samtliga ett förädlingsvärde som ligger över genomsnittet för Halland. Störst är förädlingsvärdet inom länets största bransch: bygg och anläggning.
Det är inte konstigt att branscher med stor massa också bidrar mycket till den regionala ekonomin, men sambandet mellan antalet anställda och förädlingsvärdet är inte helt linjärt. En relativt stor bransch i Halland, kultur, fritid och nöjen, har ett jämförelsevis lågt förädlingsvärde. Samtidigt genererar branscher såsom energi, lednings- och organisationsverksamhet, samt finans och försäkring, ett stort bidrag till ekonomin, i förhållande till hur många som jobbar inom dessa branscher.
Anledningen till ovan är att arbetsproduktiviteten – här förstått som förädlingsvärdet per antal anställda – skiljer sig åt mellan branscher. I Halland ser vi att produktiviteten är hög inom bland annat finans och försäkring, fastighetsverksamhet, lednings- och organisationsverksamhet, samt energi. Dessa fyra branscher omfattar kapitalintensiva verksamheter, vilket bidrar till en hög produktivitet.
Bland varuproducenterna har fyra branscher en högre produktivitet än hallandssnittet: medicinteknik och läkemedelsindustri, pappers- och massaindustri, dator- och elektronikindustri, samt trä- och möbelindustri. Flera av länets mest produktiva branscher finns dessutom inom partihandeln, vilken i regel arbetar med stora volymer och ofta är mer riktade mot fjärrmarknader än detaljhandeln. Partihandel med kapitalintensiva varor, såsom informations- och kommunikationsutrustning, maskiner eller byggnadsmaterial, uppvisar därför ofta en hög produktivitet.
Historisk utveckling
Som vi tidigare skrivit om i rapporten har Halland har en branschstruktur med koncentration mot serviceintensiva branscher med stort beroende av den inhemska marknaden. Denna typ av branscher, exempelvis bygg eller servicesektorn, är i regel mer arbetsintensiva och har en lägre produktivitet. Det är svårare för dessa företag att effektivisera verksamheten med exempelvis ny teknik eller nya investeringar. Vill en restaurang exempelvis kunna servera fler gäster under en kväll behöver den helt enkelt anställa fler servitörer. Och vill ett byggföretag genomföra snabbare renoveringsarbeten kommer det sannolikt krävas fler snickare. Ett alternativ för att öka produktiviteten är att höja priserna, men det kan innebära många risker. Samtidigt finns det ofta utrymme inom de flesta verksamheter, även inom offentlig sektor, att förändra arbetssätt och effektivisera verksamheten. Men den stora tillväxten i produktivitet sker i regel inom avancerade företagstjänster och avancerad tillverkningsindustri.
De senaste 10 åren har produktivitetstillväxten i Halland varit som starkast inom intresseorganisationer och samfund, finans och försäkring, juridik- och redovisning samt forskning och utveckling. Även partihandeln har haft en god produktivitetstillväxt, särskilt inom handel med livsmedel, maskiner och utrustning samt hushållsartiklar. Även skogsbruket har haft en hög produktivitetstillväxt. Bland de varuproducerande branscherna har dator- och elektronikindustrin, medicinteknik- och läkemedelsindustrin, maskinindustrin , grafisk industri och stål- och metallindustrin en högre produktivitetstillväxt än länsgenomsnittet. Bland Hallands största branscher (fler än 4000 sysselsatta) är det bara dagligvaruhandeln som har en högre produktivitetstillväxt än genomsnittet.
Arbetsproduktiviteten (här förstått som förädlingsvärdet per sysselsatt) kan förenklat öka genom att förädlingsvärdet ökar mer eller minskar mindre än jobbtillväxten. En ökad produktivitet behöver därför inte betyda att jobben blir fler, eller att branschens samlade bidrag till ekonomin ökar. Produktivitetstillväxten inom flera branscher kan delvis förklaras av en minskning i antal sysselsatta, exempelvis partihandel med livsmedel, media, skogsbruk och reklam och marknadsföring. En stor del av tillväxten i regionens samlade förädlingsvärde har skett i de branscher med hög produktivitetstillväxt, exempelvis finans- och försäkring och lednings- och organisationsverksamhet. Men även branscher med svag eller negativ produktivitetstillväxt, exempelvis bygg och anläggning eller fastighetsverksamhet, har bidragit mycket till den ekonomiska tillväxten i regionen, tack vare en god jobbtillväxt. I branscher med stor massa kan med andra ord även små produktivitetsvinster ge ett stort bidrag till den regionala ekonomin.
Jämförelse med riket
11 av 48 branscher är mer produktiva i Halland än vad de är i riket. Fyra av dessa tillhör länets största branscher: hotell- och restaurang, dagligvaruhandeln och sällanköpshandeln. Fem branscher har en produktivitet som är högre än både motsvarande bransch i riket, såväl som hallandssnittet: dator- och elektronikindustri, intresseorganisationer och samfund, partihandeln med informations- och kommmunikationsutrustning, trä- och möbelindustri, samt vatten- och avfallshantering.
