En stark inhemsk marknad
Efterfrågan på en tjänst eller vara kan ha sitt ursprung inom regionen, i en annan region eller i ett annat land. Vilka marknader som branscher riktar sin försäljning mot är emellertid ett svårstuderat område, i synnerhet på regional nivå där statistiktillgången är begränsad. Fragmentering av värdekedjor gör det än mer komplext att analysera vad som påverkar efterfrågan inom en bransch.
Trade In Value Added (TiVA) är en databas framtagen av OECD som innehåller en uppsättning indikatorer med syfte att beskriva flödet av varor och tjänster mellan länder, samt hur värde genereras i globala värdekedjor (OECD, 2022). En av indikatorerna (i databasen benämnd som Domestic value added embodied in foreign final demand) uppskattar hur stor andel av förädlingsvärdet - per bransch och land - som genererats för att möta efterfrågan från utlandet. Ett högt värde betyder att en stor del av branschens förädlingsvärde, direkt eller indirekt, kommer från export. Ett lågt värde betyder att branschen är mer beroende av den konsumtion som sker inom landet.
I Sverige är beroendet av utrikes efterfrågan som störst inom tillverkningsindustrin, samt inom utvinning. De branscher som påverkas mest av efterfrågan från utlandet är stenkolsindustrin, fordons- och transportindustrin, samt maskinindustrin.
I andra änden av spektrumet hittar vi branscher som i högre utsträckning är beroende av inhemsk konsumtion. De branscher som är mest beroende av efterfrågan inom Sverige är bygg, personliga servicetjänster, samt fastighetsverksamhet. Detta är branscher som, i högre utsträckning än den varuproducerande sektorn, säljer sina varor och tjänster direkt till slutkonsumenten.
Statistiken finns inte tillgänglig på regional nivå. Men om vi relaterar datan till vad vi vet om Hallands branschstruktur får vi en uppfattning om huruvida Hallands näringsliv har en tyngd mot den inhemska eller utländska marknaden. Läsaren bör här observera att branschindelningen som OECD använder i TiVA skiljer sig något från den branschindelning som vi tidigare använt i rapporten. Mindre skillnader jämfört med rapportens tidigare diagram och siffror kan därför förekomma.
Av de 28 branscher som ingår i analysen är 10 branscher vanligare i Halland än vad de är i riket. 7 av dessa branscher är mer beroende av inhemsk än utrikes efterfrågan. Hallands största branscher, bygg och handel, har på riksnivå båda en tyngd mot inhemsk efterfrågan. Här ska också poängteras att OECD använder ett aggregat där handelsbranschen inbegriper såväl partihandel som detaljhandel. Partihandeln är betydligt mer exportorienterad än detaljhandeln.
Två branscher som är vanligare i Halland än i övriga Sverige är gummi- och plastindustri samt pappers-, massa-, och grafisk industri. Båda dessa branscher har ett högt beroende av utländsk efterfrågan. Men branscherna sysselsätter bara ungefär 4 % av Hallands näringsliv. Hallands största industribranscher i absoluta tal - stål- och metallindustrin samt livsmedelsindustrin - är industribranscher som, jämfört med många andra industribranscher, är mindre beroende av efterfrågan från utlandet.
Applicerar vi OECD:s beräkningar på Hallands förädlingsvärden per bransch kan vi göra uppskattningar (om än mycket grova) över hur stor del av näringslivets förädlingsvärde som genererats för att möta efterfrågan från utlandet, kontra efterfrågan i Sverige. Under förutsättning att Hallands branscher har samma marknadsberoenden som motsvarande branscher på riksnivå, skulle 64 % av halländska företags förädlingsvärden (ungefär 43 miljarder kronor) genereras för att möta efterfrågan inom Sveriges gränser. Enligt uppskattningen skulle drygt 24 miljarder (36 %) genereras för att möta utrikes efterfrågan.
Resultaten pekar sammantaget mot att Hallands näringsliv har en tyngd mot inhemsk konsumtion snarare än utländska marknader. En studie som gjort uppskattningar av hushållens konsumtion visar att halländska hushåll har näst högst konsumtion i riket (Tillväxtanalys, 2022). Hallands befolkning har även en av rikets högsta medianinkomster. Med andra ord erbjuder Halland ett starkt marknadsunderlag för branscher som verkar på den inhemska marknaden.
Statistiken i detta kapitel avser bara de varor som går nedströms i värdekedjan, det vill säga de varor som företagen säljer vidare. Även om den primära marknaden för ett företag finns inom landet, kan företaget vara beroende av utländsk handel genom import av insatsvaror. De flesta företag är i dag del av en global värdekedja, antingen genom de insatsvaror som företaget köper in, eller genom de varor och tjänster som företaget säljer vidare. Resultaten ska därför inte tolkas som att Halland inte påverkas av externa chocker och händelser i den globala ekonomin.