En region som lånar produktivitet från storstadslänen
Produktiviteten i en ekonomi kan mätas på olika sätt. En vanlig ansats är att ställa företagens bidrag till ekonomin som helhet i relation till den mängd arbete som utförts. Detta mått kallas ofta för arbetsproduktiviteten. Eftersom förädlingsvärdet kan förstås som ett företags bidrag till bruttoregionalprodukten (BRP), är ett vanligt mått på näringslivets samlade produktivitet därför BRP per sysselsatt. Enligt detta mått hade Halland 2021 rikets fjärde lägsta produktivitet (929 tkr per sysselsatt). Sedan finanskrisen (2008) har Halland haft rikets svagaste tillväxt i produktivitet, samtidigt som sysselsättningstillväxten varit den tredje starkaste. Det kan därför konstateras att tillväxten i Hallands näringsliv karaktäriseras av en god jobbskapande förmåga, snarare än en ökad effektivitet i produktionen.
Ett alternativt mått på produktivitet är daglönesumman per sysselsatt. Teorin bakom måttet är att höga löner betalas ut till högproduktiva yrken. Ett högt värde är därför en indikator på ett högkvalificerat och högproduktivt näringsliv. En fördel med att fokusera på den del av företagens förädlingsvärde som utgörs av löner - ungefär 60 % av företagens förädlingsvärde - är att vi med större säkerhet vet att vi följer den del av företagens värdeskapande som kommer de regionala ekonomierna till del i form av skatteintäkter och konsumtion.
Även enligt detta mått har Hallands näringsliv en förhållandevis låg produktivitet, med en daglönesumma per sysselsatt på 385 tkr (plats 16 av 21 bland Sveriges län). Men för ett pendlingsintensivt län som Halland spelar också produktiviteten i grannlänen stor roll för den regionala ekonomin. Ett intressant mått, ur beskattningssynpunkt, är därför istället nattlönesumman per sysselsatt. Detta mått beskriver den genomsnittliga lönen bland de sysselsatta som är folkbokförda i länet, oavsett om de pendlar eller inte. Hallands nattlönesumma per sysselsatt (423 tkr) är den näst högsta i Sverige. Den stora differensen mellan dag- och nattlönesumman visar att många högavlönade i Halland pendlar ut från länet. Det betyder att den höga produktiviteten i Hallands grannlän kommer Halland till del i form av skatteintäkter och konsumtion.
Sammantaget kan det konstateras att länet hittills haft en förhållandevis gynnsam situation, trots näringslivets låga produktivitet. Företagen i Halland har en god jobbskapande förmåga, samtidigt som Hallands ekonomi, via utpendling, tar del av de höga löner som utbetalas till högproduktiva yrken i Hallands grannlän. Men det betyder inte att Halland inte behöver arbeta för att öka sin produktivitet. Dels är tillgången till högproduktiva yrken mycket godare i norra Halland än i länets södra delar. Dels är risken med en arbetsintensiv ekonomi (likt Hallands) att all tillgänglig arbetskraft fångas upp i lågproduktiva företag. Det kan i sin tu vara hämmande för näringslivets förmåga till innovationer och förnyelse, vilket minskar länets omställningskapacitet. Under kapitlet Förädlingsvärden och produktivitet tittar vi närmare på hur produktiviteten ser ut på branschnivå i Halland.
