Relativ specialisering

Om ett län har en större andel sysselsatta i en bransch jämfört med hur stor andelen är i motsvarande bransch på riksnivå, betyder det att länet har en relativ specialisering inom den branschen. Graden av relativ specialisering framgår av specialiseringskvoten, vilket är branschens andel av sysselsättningen på länsnivå dividerat med motsvarande andel på riksnivå. En specialiseringskvot på 2 betyder att branschen är dubbelt så vanlig i länet som i riket. En kvot på 1 betyder att branschen är lika vanlig som i riket.

Hallands mest specialiserade bransch är textilindustrin, som är ungefär tre gånger vanligare i Halland än i riket. Energi, samt pappers- och massaindustri, är två andra specialiserade branscher som är mer än dubbelt så vanliga i Halland som i riket.

Totalt är specialiseringskvoten högre än 1 för 23 av 48 branscher. Men för de flesta av dessa branscher är skillnaden i andelen sysselsatta liten jämfört med riket. Att så många branscher har en specialiseringskvot över 1 ska därför tolkas som ett utslag av Hallands diversifierade branschstruktur.

9 av de branscher som Halland har en specialisering inom återfinns inom den varuproducerande sektorn. 6 av branscherna återfinns inom handelssektorn, 2 inom areella näringar, och 2 inom energi och miljö. Resterande specialiserade branscher är byggbranschen, hotell- och restaurang, transport- och logistik, samt personlig service. Ingen av Hallands specialiseringar återfinns inom den avancerade tjänstesektorn.

Storstadslänen har stor påverkan på riksgenomsnittet. Det är därför intressant att också jämföra Hallands branschstruktur med branschstrukturen i riket exklusive storstadslänen. När vi exkluderar storstadsregionerna sjunker länets specialiseringskvoter för nästan alla varuproducerande branscher. Särskilt kan stål- och metallindustrin nämnas, samt trä- och möbelindustrin, då dessa branscher inte längre är specialiserade när vi exkluderar storstadslänen. Skogsbruk är en annan bransch som har en specialisering när vi jämför med riket, men inte när vi exkluderar storstadslänen. För branschen medicinteknik- och läkemedelsindustri ökar däremot specialiseringskvoten relativt mycket (från 1 till 1,6), när storstadslänen exkluderas. Partihandel med hushållsartiklar är en annan bransch som ökar stort (från 1,1 till 2).

Det är svårt för mindre regioner att konkurrera med storstäderna inom avancerade tjänster. Men när vi exkluderar storstadslänen ökar specialiseringskvoten för flera branscher inom den avancerade tjänstesektorn. Fyra av dessa branscher får en specialiseringskvot som överstiger 1 när vi exkluderar storstadslänen: reklam- och marknadsföring, juridik och redovisning, lednings- och organisationsverksamhet, samt finans och försäkring.

Specialiseringskvoten kan ge en fingervisning om var ett läns komparativa fördelar finns, men säger nödvändigtvis inget om en branschs storlek eller betydelse för länet i stort. Exempelvis sysselsätter textilindustrin (som enligt specialiseringskvoten är Hallands mest specialiserade bransch) bara 0,7 % av näringslivet i länet.