Olika drivkrafter bakom kommunernas utveckling
Hallands företag och invånare verkar inom olika arbetsmarknader. Det betyder att det finns olika drivkrafter bakom kommunernas utveckling. Sedan finanskrisen har antalet sysselsatta i nattbefolkningen - det vill säga de som folkbörda i kommunen och har en sysselsättning - ökat i alla Hallands kommuner förutom Hylte. Men bara i en kommun, Halmstad, utgörs det största bidraget till ökningen i sysselsättning av personer som bor och arbetar i kommunen. I Kungsbackas fall förklaras 50 % av sysselsättningstillväxten av ett ökat antal utpendlare till Västra Götaland. Med andra ord har jobbtillväxten i Västra Götaland, framför allt i Mölndal och Göteborg, spelat en mycket stor roll för sysselsättningstillväxten i Kungsbacka.
I Laholm har antal invånare som jobbar i den egna kommunen minskat. Men totalt sett har kommunen ändå en positiv sysselsättningstillväxt, tack vare en ökad utpendling och en god jobbtillväxt i Halmstad. Hylte har en negativ sysselsättningstillväxt, men den hade varit än mer negativ om det inte vore för en god jobbtillväxt i Halmstad. För Falkenberg har jobbtillväxten i Varberg och Halmstad spelat en stor för kommunens sysselsättningstillväxt.
Kommunernas jobb- och befolkningstillväxt
Sedan millennieskiftet har samtliga av Hallands kommuner, förutom Laholm och Hylte, en jobbtillväxt inom privat sektor som ligger över rikssnittet. Halmstad, Varberg och Kungsbacka drar upp snittet för Halland som helhet, medan Falkenberg ligger något efter. Ser vi till befolkningstillväxten är det återigen bara Hylte och Laholm som ligger under rikssnittet. Varberg och Kungsbacka drar upp snittet för Halland, medan befolkningstillväxten i Halmstad och Falkenberg varit svagare än i länet som helhet.
Halmstads arbetsmarknadsregion ligger över rikssnittet för båda variablerna, men har en svagare utveckling än länet som helhet. Halmstad leder utvecklingen i arbetsmarknadsregionen med en jobbtillväxt på 36 %, jämfört med Laholm (2 %) och Hylte (-13 %). När det gäller befolkning har Halmstad ökat med 23 %, Laholm 16 % och Hylte 1 %.
Norra Hallands arbetsmarknadsregion ligger över rikssnittet och hallandssnittet för både och jobb- och befolkningstillväxt. Kungsbacka har haft starkast utveckling med en jobbtillväxt på 51 % och befolkningstillväxt på 31 %. Varberg har haft en jobbtillväxt på 41 % och befolkningen har ökat med 27 %, vilket är i nivå med Göteborg och Norra Hallands arbetsmarknadsregion som helhet. Den enda kommunen i arbetsmarknadsregionen som ligger under hallandssnittet är Falkenberg som haft en jobbtillväxt på 29 % och en befolkningstillväxt på 20 %.
Produktivitet och löner i kommunerna
Som vi tidigare konstaterat har Halmstads arbetsmarknadsregion en lägre daglönesumma per sysselsatt än norra Hallands arbetsmarknadsregion. På kommunnivå har Varberg högst daglönesumma inom den privata sektorn, följt av Kungsbacka. Halmstad har länets tredje högsta daglönesumma per sysselsatt, följt av Hylte, Falkenberg och Laholm. Noteras bör att samtliga halländska kommuner har en lägre daglönesumma per sysselsatt än riksgenomsnittet. Mölndal och Göteborgs kommuner, som delar arbetsmarknadsregion med Kungsbacka, Varberg och Falkenberg, har däremot en högre daglönesumma per sysselsatt än riksgenomsnittet.
Den låga daglönesumman indikerar att samtliga av Hallands kommuner har ett förhållandevis lågproduktivt näringsliv jämfört med riksgenomsnittet. Men ett intressant mått i sammanhanget är nattlönesumman per sysselsatt, vilket visar den genomsnittliga lönen bland de sysselsatta som är folkbokförda i länet, oavsett om de pendlar eller inte. Måttet är därför intressant ur ett beskattningsperspektiv. Samtliga kommuner i Halland, med undantag för Hylte, har ett högre löneläge för nattbefolkningen än för dagbefolkningen. Det betyder att skattekraften i fem av sex halländska kommuner blir högre tack vare utpendlingen, jämfört med om alla kommunens sysselsatta istället hade arbetat inom kommunens gränser. Mest påtaglig är differensen för Kungsbacka som, tack vare sin stora utpendling till Göteborg och Mölndal, har Hallands överlägset högsta löneläge för den sysselsatta nattbefolkningen. Ett motsatt förhållande råder i Hylte. Hylte kommun har länets tredje lägsta löneläge för dagbefolkningen, men länets lägsta löneläge för nattbefolkningen. Det beror på att många av de högavlönade som jobbar i Hylte bor i annan kommun.
Administrativa gränser fortsatt relevanta
Som komplement till de administrativa läns- och kommungränserna har detta och föregående kapitel studerat utvecklingen i Halland utifrån dess arbetsmarknadsregioner. Det är en relevant indelning som i högre utsträckning än de administrativa gränserna fångar var invånarna verkar och var företag hämtar sin arbetskraft. Men de administrativa gränserna har fortsatt hög relevans, då det är inom dessa gränser som kommunerna och regionen har uppdrag att bedriva näringslivsutveckling. Resterande delar av rapporten kommer i huvudsak att använda länsgränserna som geografisk indelning. Men som detta kapitel har visat finns det stora skillnader inom Halland. Det är viktigt att ha med sig att, bakom den aggregerade nivån, finns bakomliggande förutsättningar som skiljer sig mellan länets olika delar.
