Om värdekedjor och Sveriges omställning från industrination till tjänsteekonomi
Olika aktiviteter i en produktionskedja bidrar i olika grad till det värde som ett företag skapar genom sin verksamhet. Generellt skapas det största värdet i början och slutet av en produktionskedja, vilket i figuren nedan illustreras med en så kallad “smiling curve”. Produktionens tidiga stadium inbegriper aktiviteter såsom design, forskning och utveckling, samtidigt som aktiviteter i slutet av produktionen adderar värde genom exempelvis distribution och marknadsföringsaktiviteter. I båda dessa ändar av kurvan återfinns högavlönade tjänsteyrken med hög kunskapsintensitet. I mitten av produktionskedjan sker själva tillverkningen, en aktivitet som i förhållande till den arbetade tiden bidrar med en relativt liten del av ett företags totala värdeskapande.
Globalisering har möjliggjort för företag att förlägga olika delar av sin produktionsfas i olika länder. Det finns därför en geografisk dimension till grafen nedan, då länder har kommit att specialisera sig på olika segment i produktionskedjan. Produktionen av en iPhone är ett vanligt exempel på en sådan global värdekedja: produktutveckling och marknadsföring sker i USA, mineraler framställs i Afrika som sedan transporteras till Sydostasien för tillverkning av elektronikkomponenter, och den slutliga produkten sammansätts i Kina (Tillväxtanalys, 2016)
Tillverkning är en arbetsintensiv verksamhet som är känslig för arbetskraftskostnader. Ny teknik och borttagna handelsbarriärer har möjliggjort för företag att förlägga sin tillverkande verksamhet till länder med låga löner. Flera länder, däribland Sverige, har i stället kommit att specialisera sig på de aktiviteter som skapar högst värde och som befinner sig i ändarna av kurvan i figuren. Outsourcing, automatiseringar och ökad internationell konkurrens har lett till att många industriföretag minskat sin verksamhet i Sverige. Inom vissa branscher - exempelvis pappers- och massaindustrin - är minskad efterfrågan också en förklaring till den minskade produktionen (Västra Götalandsregionen, 2019).
Som resultat av denna strukturomvandling har Sverige utvecklats till att få en alltmer tjänstebaserad ekonomi, och jobben inom traditionell tillverkningsindustri har blivit färre. Samtidigt har gränsdragningen mellan produktionen av varor och tjänster blivit alltmer diffus och det är idag svårt att göra en tydlig branschindelning mellan tjänster och tillverkning. Många tillverkande företag har idag tjänsteinslag i sin verksamhet, och varuproducenterna står för en stor del av efterfrågan inom tjänstesektorn (Tillväxtanalys, 2010).