Befolkningens utbildningsnivå
Sammanfattning
Arbetskraftens utbildningsnivå har stor betydelse för vilka kompetensförsörjningsmöjligheter det finns i regionen. I grova drag gäller att: ju högre utbildningsnivå, desto högre omställningsförmåga. För att komma in på arbetsmarknaden är det särskilt viktigt att ha minst en gymnasial utbildning.
Det är betydligt fler kvinnor än män som har en eftergymnasial utbildning, särskilt en längre sådan. Bland utlandsfödda är det en relativt sett stor andel som saknar en gymnasial utbildning, vilket försvårar möjligheterna att inträda på arbetsmarknaden.
Många utbildningsinriktningar har en skev könsfördelning. Det indikerar att könsnormer påverkar studieval vilket riskerar att på sikt hämma en välfungerande kompetensförsörjning inom många branscher.
Nedbrutet på åldersgrupper framkommer att andelen förgymnasialt utbildade i viss mån är generationsbundet. Men även bland yngre ålderskohorter saknar nästsan 2000 personer en gymnasial utbildning, varav en hög andel är utlandsfödda.
Utbildningsnivåer
Befolkningens utbildningsnivå är av stor betydelse utifrån ett kompetensförsörjningsperspektiv. En hög utbildningsnivå ökar omställningsförmågan och korrelerar med en rad positiva effekter som god hälsa och tillit till andra (Regeringskansliet, 2005). Över tid har utbildningsnivån i Sverige stigit i en hög takt – mellan 2000–2021 mer än fördubblades antalet invånare med en eftergymnasial utbildning på tre år eller längre, och idag har 46 procent av landets invånare mellan 25–64 år en eftergymnasial utbildning.
I Hallands län har knappt 10 procent av befolkningen en förgymnasial utbildning, 47 procent en gymnasial utbildning och knappt 43 procent en eftergymnasial utbildning. Jämfört med andra län i riket är befolkningen i Halland förhållandevis välutbildad – totalt placerar sig länet på en sjundeplats sett till andelen högutbildade bland befolkningen och under 10-talet har länet haft den tredje högsta ökningen av samtliga län sett till antalet högutbildade (41,6 procent).
Ser vi till olika grupper är utbildningsskillnaderna stora. En sådan skillnad är att kvinnor är betydligt mer välutbildade än män och över tid har gapet ökat. I Hallands län uppgår könsdifferensen, sett till andelen med eftergymnasial utbildning, till 14,6 procentenheter. Vidare är det betydligt fler män än kvinnor som saknar en gymnasial utbildning.
Utlandsfödda är en mycket heterogen grupp när vi ser till utbildningsnivå – en stor andel av gruppen har en eftergymnasial utbildning samtidigt som en stor andel saknar en gymnasial utbildning. Drygt var femte utlandsfödd mellan 25–64 år har en förgymnasial utbildning som högst uppnådda utbildningsnivå, för inrikes födda uppgår denna andel till drygt 8 procent. Vidare saknar ungefär var tionde utlandsfödd mellan 25–64 år en grundskoleutbildning. För inrikes födda uppgår denna andel till 2 procent.
Utbildningsinriktningar
Förutom utbildningsnivå är förstås utbildningsinriktning en viktig variabel att ta hänsyn till när vi studerar kompetensförsörjningen i en region. En god kompetensförsörjning innebär att utbildningsutbudet är, i förhållande till efterfrågan i en region, väldimensionerat både sett till nivå och inriktning.
I Halland är det vanligast att ha en gymnasial utbildning som högsta genomgångna utbildning. Totalt har drygt 87 900 av länets invånare mellan 20–64 år en utbildning på gymnasial nivå, varav 62 procent har genomgått en treårig utbildning. Bland de som genomgått en treårig utbildning har två tredjedelar gått ett yrkesförberedande program och resterande en teoretisk linje. En förklaring till att det är färre individer som har en teoretisk gymnasieutbildning som högsta utbildning är att många som läst en teoretisk linje senare studerar vidare efter gymnasiet.
Drygt 73 500 individer har en eftergymnasial utbildning. En dryg fjärdedel av dessa har gått en utbildning med inriktning inom teknik och naturvetenskap. 18 procent har en utbildning inom vård och omsorg och 17 procent inom pedagogik.
Överlag råder det stora könsobalanser inom olika utbildningsinriktningar. Kvinnor är som mest överrepresenterade inom utbildningar som förbereder för en karriär inom välfärdsbranscherna, såsom vård och omsorg eller pedagogik. Båda dessa utbildningsinriktningar leder främst till yrken inom offentlig sektor.
Män är som mest överrepresenterade inom utbildningar med tekniskt innehåll, såsom bygg- och fastighet, fordon- och logistik, naturvetenskap och IT samt teknik och tillverkning. Gemensamt för dessa utbildningsinriktningar är att de främst resulterar i ett yrke inom den privata sektorn. Som vi tidigare har sett i denna rapport leder de könsuppdelade studievalen i förlängningen till en könsuppdelad arbetsmarknad. För att på sikt ta tillvara alla individers förmågor och intressen är det därför viktigt att främja studieval utifrån intresse och motverka val som görs utifrån könsnormer (Jämställdhetsmyndigheten, 2022).
Förgymnasialt utbildade
Personer som saknar en gymnasial utbildning är en av samhällets mest sårbara grupper. Utan en gymnasial examen är det svårt att etablera sig på arbetsmarknaden och detta förhållande leder till en lång rad negativa konsekvenser både för individen och samhället i stort. Exempelvis är ohälsan betydligt mer omfattande bland personer utan gymnasial utbildning men också förmågan att försörja sig själv. Detta innebär att det är viktigt att en så stor andel som möjligt bland befolkningen erhåller gymnasial kompetens.
Vilken utbildningsnivå man har är i viss mån generationsbundet. För några decennier sedan var det betydligt vanligare att man började arbeta direkt efter grundskolan. Men över tid har kunskapsutvecklingen i samhället och förändrade normer bland arbetsgivarna resulterat i att det blivit allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden utan en gymnasial utbildning (Arbetsförmedlingen, 2018). I nästa kapitel tittar vi närmare på hur arbetsmarknadsdeltagandet skiljer sig åt mellan olika utbildningsgrupper men vi kan redan här konstatera att skillnaderna mellan förgymnasialt och gymnasialt utbildade är dramatiska. I Hallands län saknar drygt 18 000 personer mellan 20–64 år en gymnasial utbildning. Det senaste decenniet har gruppen minskat avsevärt som en följd av ålderseffekter och att fler studerar på gymnasiet, men fortsatt sker ett visst inflöde till gruppen. En del av inflödet består av personer som inte fullföljer sina gymnasiala studier eller saknar behörighet att påbörja gymnasiala studier. I länet hade 84,8 procent av avgångseleverna från högstadiet gymnasiebehörighet läsåret 2021/2022, och av eleverna som började ett nationellt gymnasieprogram 2019/2020 fullföljde 82 procent utbildningen inom tre år. En annan del av inflödet består av personer som invandrat till Sverige och som saknar gymnasial utbildning.
Uppdelat på kön framkommer att det är fler män än kvinnor som saknar en gymnasial utbildning. Detta hänger samman med att pojkar överlag har sämre studieresultat men också att män i högre utsträckning än kvinnor innehaft yrken som tidigare inte har krävt en gymnasial utbildning. Denna typ av yrken har över tid blivit allt färre och vid utgången av 2020 fanns det drygt 7 500 yrken i Hallands län som enligt yrkesregistret endast hade en kortare utbildning som kompetenskrav. Med andra ord är utbudet av förgymnasial kompetens betydligt större än de yrken som finns tillgängliga för gruppen. Vidare konkurrerar, av olika anledningar, ofta andra utbildningsgrupper om dessa yrken.
