Pedagogik och lärarutbildning
Sammanfattning
Personer med pedagogik- och lärarutbildning har idag en stark ställning på arbetsmarknaden.
Många inom utbildningsgruppen är i sysselsättning och har ett yrke som matchar sin utbildning.
För 9 av 10 utbildningsinriktningar är antalet väntade åldersavgångar fler än antalet unga med utbildningen.
Det finns fler kvinnor än män inom utbildningsgruppen. Endast tre utbildningsinriktningar inom fältet har en representativ könsfördelning.
Efterfrågan på arbetskraft väntas öka för samtliga inriktningar inom fältet. Tillgången väntas minska för två av inriktningarna: yrkeslärarutbildning och grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem.
2035 bedöms det finnas risk för brist inom fyra utbildningsinriktningar: Ämneslärarutbildning, yrkeslärarutbildning, grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem, samt grundlärarutbildning riktad mot förskoleklass upp till årskurs 6.
Det finns risk för överskott på personer med speciallärar- och specialpedagogutbildning, samt gymnasial barn- och fritidsutbildning.
Trender och regional kontext för området
Det är framför allt utvecklingen av antalet barn och ungdomar i befolkningen som styr behoven av personal och kompetens i förskolan och skolan. De senaste åren har en kraftig förändring skett nationellt och istället förväntas antalet barn och unga minska något i jämförelse med tidigare prognoser. Vuxenutbildningens personal- och kompetensbehov påverkas i stor utsträckning av invandring. Majoriteten av dem som läser komvux på grundläggande nivå är utrikes födda. Samtidigt är det utvecklingen av befolkningen i arbetsför ålder som sätter ramarna för tillgången till personal i förskola, skola och vuxenutbildning. Halland har här en positiv utveckling. Skolverkets senaste lärarprognos visar att behoven inte längre ökar lika snabbt och i lika stor utsträckning som man tidigare trott. Prognosen visar också att arbetsgivare lyckats behålla och rekrytera medarbetare till skolan och förskolan. Det är också fler nyexaminerade lärare som går direkt till arbete i skolan än vad tidigare prognoser visat (SKR, 2022a).
Att antalet barn och unga bedöms minska något kommande år, leder till att behoven av personal inom verksamheter som förskola, fritidshem samt grundskola förväntas minska något. Ett fortsatt rekryteringsbehov finns dock inom dessa verksamheter för att öka andelen behörig personal såväl som att ersätta anställda som kommer gå i pension. I gymnasieskolan ökar behoven av anställda till följd av demografin. Likaså syns en ökning i behov av fler anställda inom verksamheter som t.ex. vuxenutbildningen (SKR, 2022b).
Behovet av stödfunktioner som kan avlasta lärare finns, men specifika yrkesroller är inte lika tydligt. I huvudsak framkommer dock två olika typer av tjänster som syftar till att avlasta lärare, dels om mentorsuppdrag, dels om enklare praktiska uppgifter. Även uppgifter som att vara rastvärd, förbereda material för undervisning och hantera känsliga ärenden kring kränkningar framkommer som viktiga (Myndigheten för yrkeshögskolan, 2023).
Många lärare är i dag inte behöriga för den undervisning som de bedriver. Det kommer att råda brist på legitimerade och behöriga lärare och förskollärare även framöver. Den beräknade examinationen räcker totalt sett inte till för att täcka behoven av nyutexaminerade lärare (Skolverket, 2021). För ämneslärare är även den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU) viktig för lärarförsörjningen inom framför allt naturvetenskapliga ämnen och matematik (UKÄ, 2020).
Digitaliseringen kan bidra till att lösa en del av utmaningarna inom lärarförsörjning och livslångt lärande, t.ex. genom den snabbt växande branschen Edtech (Educational Technology) som är ett samlingsbegrepp för de som arbetar med digitala utbildningsplattformar och utbildningsteknologi. Edtech-branschen bedömer att området utbildning och lärande är i början av sin digitaliseringsresa (Swedish EdTech, 2024).
Lärare förväntas hitta sätt att integrera digitala verktyg i undervisningen på ett produktivt sätt, i en mängd olika typer av undervisningssammanhang, på olika utbildningssta¬dier. För att kunna undervisa med digital teknik behö¬ver lärare utveckla nya strategier, både i samspel med elever och till ämnesinnehåll samt anpassas efter elevers och studenters behov för att stödja deras lärande (Skolverket, 2018). AI-utveckling kommer ha stor inverkan på både samhället och skolan. Det medför nya möjligheter i undervisning, men också en del risker. Här kommer kompetensutveckling inom området vara betydande (Skolverket, 2023).
Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som förskollärare, elevassistenter och lärare i yrkesämnen har mycket stora möjligheter till arbete fram till 2026. Barnskötare stora möjligheter till arbete fram till 2026. Grundskollärare, gymnasielärare, speciallärare och specialpedagoger, fritidspedagoger samt studie- och yrkesvägledare bedöms ha medelstora möjligheter till arbete fram till 2026 (Arbetsförmedlingen, 2024).
Dagens arbetsmarknad för utbildningsningsområdet
Antal personer och arbetsmarknadsställning
Det bor 14454 personer i Hallands län med en utbildning inom pedagogik och lärarutbildning. Detta utgör 7.9 procent av alla personer mellan 20-64 år och som bor i regionen. Totalt är 90.9 procent av personerna i utildningsgruppen i sysselsättning. Detta är över genomsnittet (83.2 procent) för samtliga utbildningsgrupper i länet. I riket uppgår sysselsättningsgraden för utbildningsgruppen pedagogik och lärarutbildning till 89.1 procent, detta innebär att gruppen har en bättre arbetsmarknadsställning i Hallands län än i riket som helhet.
Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) som är i sysselsättning. En hög sysselsättningsgrad för en utbildningsgrupp kan därför tolkas som att utbildningsgruppen är efterfrågad på arbetsmarknaden. Personer som är i studier, sjukskrivna, föräldralediga eller arbetslösa klassas inte som sysselsatta. En låg sysselsättningsgrad kan därför omvänt tolkas som att det finns en stor reserv av gruppen på arbetsmarknaden. Att en person är i sysselsättning innebär inte att hen arbetar med ett yrke som matchar hens utbildningsinriktning, utan endast att hen har en sysselsättning.
Matchningsgrad
Matchningsgraden visar hur stor andel av de som är sysselsatta som har ett arbete som helt eller delvis stämmer överens med deras utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Måttet skiljer sig därför från sysselsättningsgrad som endast visar om en person har ett arbete eller inte. Matchningsgraden inom pedagogik och lärarutbildning är 85.6 procent, vilket är en högre nivå än för samtliga utbildningsgrupper i länet (80.5 procent).
En hög matchningsgrad indikerar att en utbildning är efterfrågad och att personer med utbildningen väljer att arbeta inom fältet. En låg matchningsgrad kan bero på flera olika saker. Exempelvis kan utbildningen vara efterfrågad men många med utbildningen väljer, av olika anledningar, att arbeta inom ett annat yrkesfält. En annan anledning kan vara att tillgången, det vill säga antalet utbildade med utbildningen, överstiger efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta kan resultera i att personerna behöver söka yrken som inte relaterar till deras utbildningsinriktning.
Generellt sett är en hög matchningsgrad att betrakta som någonting positivt. Att många har ett yrke som motsvarar deras utbildning indikerar att rätt person är på rätt plats, vilket gynnar konkurrenskraften och arbetsmarknadens funktionssätt. Om många läser en utbildning för att sedan ta ett yrke som inte kräver att personen nyttjar sina kompetenser är detta, ur samhällsekonomiskt perspektiv, ett slags resursslöseri - särskilt om det samtidigt råder brist på personer med andra utbildningsinriktningar.
På sikt kan en dålig matchning på arbetsmarknaden medföra en lång rad negativa effekter. Om arbetsgivare inte hittar rätt kompetens i regionen finns en risk att de söker sig till en annan region, antingen i Sverige eller utlandet. Dålig matchning kan också leda till undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. Om många läser en längre utildning som inte leder till ett matchande yrke kommer många av dem att söka sig till yrken med lägre kvalifikationskrav. Detta riskerar att tränga undan personer med en lägre utbildning från arbetsmarknaden.
Dag- och nattbefolkning
Den sysselsatta nattbefolkningen inom utbildningsområdet pedagogik och lärarutbildning är 13134 personer, att jämföra med dagbefolkningen som är 12539 personer. Det betyder att det är färre som pendlar in till länet än som pendlar ut inom denna utbildningsgrupp.
In- och utpendling är viktigt att studera för att förstå hur arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen fungerar i en region. På ett övergripande plan kan man säga att regioner med en hög inpendling men låg utpendling har en hög självförsörjningsgrad; regionen är beroende av sitt omland för att kunna kompetensförsörja arbetsgivare i den egna regionen. Omvänt gäller att regioner med en hög utpendling och låg inpendling är beroende av omlandet för att förse invånarna med en sysselsättning.
Infrastrukturen i en region har stor påverkar på kompetensförsörjningen. Genom att minska restiden inom och utanför regionen förbättras kompetensförsörjningsmöjligheterna. I regel avtar pendlingsbenägenheten kraftigt när restiden överstiger 45–60 minuter, men det beror i viss utsträckning på hur mycket det lönar sig för arbetstagaren att pendla jämfört med om denne väljer ett arbete närmare hemmet. Ju större arbetsmarknad invånare och arbetsgivare har tillgång till, desto bättre utifrån ett matchningsperspektiv. Tillgång till många olika sorters yrken innebär att arbetstagare får det enklare att hitta ett passande yrke samtidigt som arbetsgivare får tillgång till ett stort utbud av kompetenser. Om massan med företag och arbetstagare inom rimlig restid är stor ökar möjligheterna till olika sorters specialiseringar, som i sin tur främjar konkurrenskraften i en region.
När vi ser till pendlingsflödena för enskilda utbildningsinriktningarna kan dessa se annorlunda ut jämfört med regionens totala pendlingsflöden – en region kan ha ett negativt pendlingsnetto men samtidigt ett pendlingsöverskott inom vissa utbildningsgrupper. Låt säga att en region är, jämfört med grannregionerna, specialiserade inom logistik och transport är det sannolikt att man har fler in- än utpendlare med en utbildning inom fältet. När vi studerar pendlingsflöden efter utbildningsinriktning kan dessa därför avläsas som en indikation på inom vilka fält regionen är mer eller mindre specialiserade inom.
Branschfördelning
Olika utbildningsgrupper är verksamma inom olika branscher och beroende på vilken utbildning vi studerar varierar branschspridningen. En del utbildningar sprider sig över flera olika branscher medan andra är koncentrerade till ett fåtal. Att spridningen mellan branscherna varierar stort beror på en mängd olika faktorer.
En stor branschspridning inom en utbildningsgrupp kan bero på att deras kompetens behövs inom samtliga branscher, exempelvis ekonomer. Oavsett bransch behöver arbetsgivarna inom den hantera ekonomirelaterade uppgifter. I vissa fall kan en stor branschspridning indikera dålig matchning och att utbildningsgrupper varit tvungna att söka sig bortom sin “huvudbransch” för att kunna få en sysselsättning. De utbildningsgrupper som är mer koncentrerade till en eller ett fåtal branscher, exempelvis vårdutbildningar, är i regel legitimationsutbildningar. En legitimationsutbildning kan sällan användas utanför de specifika branscher som de riktar sig till, och utbildningsgruppen blir därför väldigt beroende av en enskild bransch.
På ett generellt plan kan man inte säga att en hög eller låg branschspridning är positivt eller negativt, utan det beror på vilken utbildningsinriktning som studeras. En stor branschspridning kan vara positivt då efterfrågan kommer från flera olika arbetsgivare inom olika branscher, vilket minskar gruppens sårbarhet på arbetsmarknaden. Samtidigt kan en hög branschspridning vara negativ om den är en konsekvens av att utbildningsgruppen inte hittar något yrke inom sin “huvudbransch”.
Att ha en förståelse för hur branschspridningen ser ut för olika utbildningsgrupper är viktigt för att förstå vilka arbetsgivare det är som efterfrågar olika sorters kompetenser. När det gäller exempelvis ekonomer och IT-utbildade skulle vi få en felaktig bild av efterfrågan om vi endast såg till hur många av dem som är verksamma inom finans- eller IT-branschen. Genom att studera branschspridningen för olika utbildningsgrupper får vi också en förståelse inför vilka kompetensbehov olika branscher har, alternativt vilka kompetenser de anställer för att klara dagens kompetensförsörjning.
Arbetskraftstillgångens sammansättning
Åldersstruktur
Det är viktigt att studera ålderssammansättningen inom olika utbildningsområden för att få en uppfattning om gruppens demografiska balans. Om en hög andel utbildade inom en utbildningsinriktning väntas att gå i pension samtidigt som andelen unga med utbildningen är få finns en risk för att arbetskraftstillgången på sikt minskar.
Att färre personer innehar en viss utbildningsinriktning behöver inte vara någonting negativt, detta under förutsättning att efterfrågan på utbildningsgruppen har minskat.
När en person med en viss utbildning går i pension är det inte självklart att hen ersätts eller– om hen ersätts – blir ersatt av en person med samma utbildningsinriktning eller utbildningsnivå. Arbetsgivarens krav kan ha förändrats och istället ersätts pensionsavgången med någon som har en högre utbildningsnivå eller en annan typ av utbildningsinriktning.
Ålderssammansättningen varierar stort mellan olika utbildningsinriktningar. Överlag är andelen äldre något högre inom eftergymnasiala utbildningar, vilket beror på att arbetsmarknadsinträdet, som en följd av eftergymnasiala studier, sker något senare i dessa fall.
Könsfördelning
Många branscher och utbildningsinriktningar har idag en ensidig könsfördelning som inte går att motivera utifrån befolkningens demografiska sammansättning. Detta innebär att vi väljer olika utbildningar och yrken utifrån könstillhörigheter. Att det finns sådana starka könsnormer riskerar att hämma kompetensförsörjningen på flera olika sätt.
En uppenbar risk är att personer inte väljer utbildning och yrke efter intresse utan utifrån normer och förväntningar. Det här är en förlust både för individen och samhället – de tillgängliga förmågorna nyttjas inte på bästa sätt. Vidare kan enskilda branscher få svårt att hitta tillräckligt många personer att anställa om endast en del av befolkningen är intresserad av att verka inom den.
Överlag är män överrepresenterade inom tekniska utbildningar och gymnasiala yrkesutbildningar med inriktning mot bygg, industri eller fordon, och kvinnor är överrepresenterade inom utbildningar med inriktning mot vård och pedagogik. Könsfördelningen är som jämnast inom utbildningar inom samhällsvetenskap och ekonomi.
Sammanfattande bild av nuläget
I nästa kapitel redovisas prognoser för de olika utbildningsgrupperna inom området. Prognoserna visar om det råder en risk för brist eller överskott år 2035. Då prognoserna syftar till att beskriva en framtidssituation vill vi i detta kapitel försöka ge en sammanfattande bild över dagens läge för de olika utbildningarna inom området. Vidare fyller detta kapitel ett kompletterande syfte rent statistiskt då det täcker in fler utbildningar inom området än vad prognosunderlaget gör. Detta beror på att den regionala statistiktillgången över nuläget är bättre än tillgången på regional prognosstatistik.
Det finns inget enskilt mått som kan beskriva i vilken utsträckning det råder brist på olika utbildningsgrupper i nuläget. En svårighet i sammanhanget är att vi inte vet hur stor den faktiska bristen är idag. Detta beror på att det är svårt att kvantifiera hur många tjänster som är vakanta. En viss fingervisning går att få genom att studera lediga tjänster hos Arbetsförmedlingen, men det visar inte hela bilden då alla tjänster inte annonseras publikt – särskilt om arbetsgivarna vet att det är svårt att rekrytera. Däremot är det enklare att identifiera om det finns ett överskott på en viss utbildningsgrupp, vilket ofta avspeglas i en låg sysselsättnings- och matchningsgrad. Ett sätt att närma sig en slags sammanfattande bild av nuläget är att studera aktivitetsgraden och utvecklingen av antalet personer i arbetsför ålder som har den aktuella utbildningen.
Med aktivitetsgrad avses hur stor andel av personerna med en viss utbildning som är i studier eller arbete. Måttet är med andra ord något bredare än både sysselsättnings- och matchningsgraden som endast mäter andelen personer i sysselsättning och andelen av dem med ett matchande yrke. Anledningen till att det är relevant att också se till andelen studerande är bland annat att många högskoleförberedande utbildningar annars skulle få en överdrivet låg aktivitet – att studera vidare är trots allt en slags förädling av det tillgängliga humankapitalet. Sammanfattningsvis kan en hög aktivitetsgrad tolkas som att utbildningsgruppen har enkelt att komma ut på arbetsmarknaden, oavsett om de arbetar i Halland eller utanför regionen, vilket i sin tur kan ses som ett tecken på hög efterfrågan på utbildningsgruppen.
Genom att kombinera aktivitetsgraden med utvecklingen av antalet personer i arbetsför ålder med den aktuella utbildningen och relatera utfallet till genomsnittet för länet bildas fyra olika grupper i grafen nedanför och som kan tolkas enligt nedan:
Övre högre kvadranten: Utbildningar med en hög aktivitetsgrad och där arbetskraftstillgången ökar. Detta indikerar att det råder en hög efterfrågan på utbildningarna och att den möts genom att fler väljer att utbilda sig inom fältet. Vi vet dock inte om ökningen av antalet utbildade är tillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden.
Övre vänstra kvadranten: Utbildningar med en hög aktivitetsgrad men där antalet personer med utbildningen minskar. Detta indikerar att det finns en hög efterfrågan men att, av olika anledningar, den inte möts genom att fler utbildar sig inom fältet.
Nedre vänstra kvadranten: Utbildningar med en låg aktivitetsgrad och där arbetskraftstillgången minskar. Detta kan tolkas som att det idag inte råder någon större brist på utbildningsgruppen då den tillgängliga arbetskraften inte nyttjas i någon särskilt hög grad, vilket i sig kan förklara varför arbetskraftstillgången minskar över tid.
Nedre högra kvadranten: Utbildningar med en låg aktivitetsgrad men en ökad arbetskraftstillgång. Detta kan tolkas som att det finns en överetablering av de aktuella utbildningsgrupperna på arbetsmarknaden samtidigt som tillgången ökar. Detta är ingen önskvärd situation då arbetsmarknadsställningen riskerar att försvåras än mer för gruppen.
Ovan är endast grova tolkningsförslag och generaliseringar av utfallet. Det är viktigt att ha i åtanke att framtida efterfrågeförändringar inte vägs in i bilden, utan snarare är den en beskrivning av läget här och nu.
Att en utbildningsgrupp har en låg aktivitetsgrad behöver inte heller nödvändigtvis bero på att efterfrågan är låg, utan det kan också bero på att en stor andel av gruppen befinner sig utanför arbetsmarknaden av andra skäl, exempelvis sjukskrivningar eller föräldraledighet. I detta sammanhang är det också sannolikt att könsaspekten har betydelse. Kvinnor är i högre utsträckning än män föräldralediga eller sjukskrivna. Utbildningar med en överrepresentation av kvinnor riskerar därför att ha en lägre aktivitetsgrad. Även ålderssammansättningen inom de olika utbildningarna kan påverka utfallet. Vidare skulle en hög aktivitetsgrad inom vissa utbildningar kunna bero på att en relativt sett stor andel har behövt, som en följd av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, omskola sig och därför befinner sig i studier.
Prognos 2035
Prognosmetod
Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Sveriges regioner och Tillväxtverket tagit fram regionala utbildningsprognoser för samtliga län i Sverige. Prognoserna levererades i april månad 2022 och sträcker sig fram till 2035. Huvudsyftet med prognoserna är att ge en bild över vilka utbildningsgrupper det kan komma att råda balans, brist eller överskott på år 2035. Prognosmodellen består av en tillgångsdel och en efterfrågedel. Tillgångsprognosen ger tillgången på utbildade som står till arbetsmarknadens förfogande i länet och efterfrågeprognosen ger arbetsmarknadens totala efterfrågan per utbildningsgrupp i länet.
Beräkningen av den framtida tillgången av personer med olika utbildningar utgår från SCB:s register över befolkningens utbildning år 2019. Därefter appliceras för varje prognosår överlevnadssannolikheter, antalet examinerade, in- och utvandring, inrikes in- och utflyttning samt relativa arbetskraftstal per utbildningsgrupp. Då erhålls arbetskraften i länet där de utbildade är folkbokförda (nattbefolkningen). I ett sista steg beräknas tillgången på arbetsmarknaden i länet efter att hänsyn tagits till in- och utpendling. Den slutgiltiga tillgången avser därmed de förvärvsarbetande med arbetsställe i länet och de arbetslösa i länet. Tillgången på utbildade kan efter detta jämföras med den beräknade efterfrågan i länet på personer med olika utbildningar.
Efterfrågeberäkningarna grundas på en befolkningsframskrivning samt en framskrivning av den framtida efterfrågan på arbetskraft per näringsgren. Därefter görs en framskrivning av yrkesstrukturen per näringsgren och bedömningar av hur utbildningarnas andel per yrke kommer att utvecklas. Beroende på det statistiska underlaget redovisas tillgången och efterfrågan för 22–55 utbildningsgrupper per län, vilket motsvarar 65–80 procent av arbetskraften i riket. Målsättningen har varit att möjliggöra prognosresultat för så många län och utbildningsgrupper som möjligt, men i de fall SCB bedömt prognosresultatet som för osäkra redovisas inte prognosen. Det handlar om grupper där tillgången på utbildade varit lägre än cirka 200 personer vid prognosens startår. De statistiska begränsningarna i vissa fall är anledningen till att antalet redovisade utbildningar i detta kapitel i regel är färre än i tidigare kapitel.
För en mer ingående redovisning av prognosens antaganden se bilaga 1.
Tolkning av prognosresultaten
Som vi tidigare beskrivit i detta kapitel är prognosresultaten över den framtida tillgången och efterfrågan på olika utbildningsinriktningar i Hallands län baserade på en lång rad olika antaganden om framtiden. Dessa antaganden baseras i huvudsak på att framtiden, när det gäller utbildningsval, flyttningar, examinationsgrad och pendling, i stort kommer att se likadan ut som idag. Efterfrågan, som är den andra delen av prognosmodellen, är framskriven utifrån dagens läge och historiska utvecklingstendenser.
På ett övergripande plan innebär ovan att prognosresultaten bör tolkas som det förväntade utfallet om utvecklingen i stort följer samma mönster som tidigare. Insatser och händelser som påverkar tillgången – exempelvis förändrade studieval och pendlingsmönster – och efterfrågan – exempelvis större företagsetableringar eller företagsnedläggningar – kommer därför att påverka prognosresultaten.
Att prognosresultaten behöver tolkas med viss försiktighet blir således en självklar slutsats, särskilt på regional nivå där det statistiska underlaget i flera fall är förhållandevis litet – för flera utbildningsgrupper är skillnaden mellan brist och balans 2035 inte särskilt stor, både sett till faktiska och relativa tal. Mindre förändringar som något förändrade pendlingsmönster och studieval kan därför leda till att förväntad brist förvandlas till ett förväntat balansläge. Detta innebär att prognoserna behöver följas upp löpande och relateras till den faktiska utvecklingen i regionen.
Modell för bedömning av prognosresultaten
Frågan om hur man egentligen avgör om det råder brist, överskott eller ett balanserat läge när det gäller olika utbildningsgrupper är inte helt enkel att besvara. I denna rapport har vi valt att använda oss av tre grövre kategorier vid redovisningen av prognosresultaten: i) underskottsbrist, ii) möjlig balans, samt iii) överskottsrisk (se modell nedanför för definition av respektive kategori).
Figur: Modell över hur prognosresultaten redovisas 
Med möjlig balans avses utbildningsinriktningar där avståndet mellan den förväntade tillgången och den förväntade efterfrågan är relativt litet (max 5 procent avvikelse i negativ eller positiv riktning). Ett värde på 100 innebär att utbudet förväntas att vara lika stor som efterfrågan 2035. Ju längre bort en utbildningsinriktning är från talet 100, oavsett om avvikelsen är positiv eller negativ, desto större är den förväntade obalansen mellan tillgång och efterfrågan 2035.
Prognosen för de olika utbildningsinriktningarna tar ingen hänsyn till om en eventuell brist rådde vid början av prognosperioden. Detta beror på att det är svårt att kvantifiera ej tillsatta eller ej utannonserade tjänster. Inom utbildningar där det idag råder en brist är det därför möjligt att bedömningarna underskattar bristsituationen 2035. I den beskrivande texten till respektive utbildningsområde uppmärksammar vi läsaren på de fall där sådan hänsyn bör tas.
Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att prognoserna bygger på en mängd olika antaganden, både vad gäller tillgång och efterfrågan, och att resultaten därför inte ska ses som absoluta sanningar om hur läget kommer att se ut 2035. Prognosens resultat gäller under förutsättning att nuvarande mönster består vad gäller exempelvis intresset för olika utbildningar, andelen examinerade, pendlingsmönster och så vidare. Prognosen behöver därför kompletteras med aktuell statistik om det faktiska läget inom området, enkätundersökningar och löpande dialoger.
Prognosstatistiken om tillgång och efterfrågan i Hallands län 2035 är framtagen av Statistiska centralbyrån (SCB). I samband med att statistiken togs fram sammanställde SCB en sammanfattande rapport om resultaten för Hallands län. Rapporten innehåller också fördjupande information om den metod som användes för att ta fram prognoserna. Observera att presentationen av prognosresultaten i SCB:s rapport skiljer sig åt jämfört med hur Region Halland har valt att presentera resultaten i fördjupningsrapporterna. Klicka här för att läsa SCB:s rapport.
Prognosresultat
Behovet av lärare för olika åldersgrupper styrs i hög utsträckning av den demografiska sammansättningen och utvecklingen i en region. Om antalet barn och ungdomar ökar brukar detta medföra ett ökat behov av lärare. Andra faktorer som påverkar behovet av utbildade lärare är storleken på skolklasser och hur stor andel av lärarna som är legitimerade. Över tid har antalet lärare i länet ökat som en följd av att Hallands län har haft en hög befolkningstillväxt, och fram till 2035 förväntas antalet invånare i länet mellan 0–19 år att öka med drygt 1 000 personer.
Under prognosperioden förväntas efterfrågan på personer med en lärarutbildning att öka, oavsett nivå och inriktning. För flera utbildningsinriktningar inom området förväntas dock antalet utbildade inte att öka i en motsvarande takt, vilket innebär att det i dessa fall råder risk för en underskottssituation 2035.
Störst underskottsrisk föreligger för, i rangordning, fritidspedagoger, yrkeslärare, ämneslärare på gymnasiet samt grundskolelärare. Huvudsakliga förklaringar till efterfrågeökningen under perioden är att antalet anställda inom utbildningssektorn förväntas att öka och att lärare utan formell utbildning kommer att ersättas med personer som innehar en lärarutbildning.
När det gäller förskollärare visar prognosen att läget förväntas vara förhållandevis balanserat 2035, vilket beror på att tillgången förväntas att öka mer än efterfrågan. Den prognosticerade utbudsmarginalen är dock liten, vilket innebär att mindre förändringar kan komma att förändra utfallet. Att efterfrågan förväntas att öka på förskollärare beror dels på att antalet anställda inom utbildningssektorn förväntas att öka, dels på att andelen utbildade förskollärare inom förskolan förväntas att öka.
Både efterfrågan och utbudet på gymnasialt utbildade inom barn- och fritid förväntas att öka kraftigt under prognosperioden. Den ökade efterfrågan beror framför allt på den utbildningsväxling som väntas fortsätta under prognosperioden. Den innebär att en större andel av dem som arbetar som barnskötare och elevassistenter på sikt antas ha barn- och fritidsutbildning. Dessutom ökar behovet av personal inom förskola och vård och omsorg. Prognosen pekar dock på att antalet utbildade kommer att öka mer än efterfrågan, vilket leder till en prognosticerad överskottsrisk 2035.
Detaljerat prognosresultat för respektive utbildning
I graferna nedan visas detaljerade prognosresultat för utbildningarna inom pedagogik och lärarutbildning avseende tillgång, efterfrågan och balanstal mellan de två komponenterna fram till 2035.
