Beveridgekurvan
Sammanfattning
Länet har en av de lägsta arbetslöshetsnivåerna i Sverige. Detta är förstås någonting positivt. Samtidigt innebär detta att det tillgängliga arbetskraftsutbudet i länet är litet – trots att antalet invånare i arbetsför ålder ökat genom inflyttningar under 2000-talet.
Över tid har matchningen i länet, liksom i riket, försämrats. Arbetslösheten har ökat samtidigt som antalet ej tillsatta jobb ökat. Detta indikerar att den tillgängliga arbetskraften, som inte är i arbete, inte innehar de kompetenser och färdigheter som efterfrågas av arbetsgivarna.
Beveridgekurvan visar sambandet mellan arbetslöshet och lediga platser över tid och är ett vedertaget mått för att mäta matchningen på arbetsmarknaden. Om antalet lediga jobb minskar samtidigt som antalet arbetslösa sjunker indikerar denna rörelse att matchningen förbättras på arbetsmarknaden. När utvecklingen tar motsatt riktning, det vill säga att antalet jobb inte tillsätts ökar samtidigt som antalet arbetslösa ökar eller befinner sig på en konstant nivå indikerar detta att matchningen försämras – det finns en tillgång och en efterfrågan, men de lyckas inte möta varandra (Arbetsförmedlingen, 2013).
En svaghet med måttet är att vi aldrig kan få hela bilden över hur många lediga jobb det finns i samhället. Statistiken över lediga jobb är i detta fall är hämtad från Arbetsförmedlingens platsbank och den är inte heltäckande. Många arbetsgivare väljer istället att förmedla jobb via andra kanaler och lediga jobb utannonseras därför inte på Platsbanken.
Undersökningar har dock visat att statistiken över lediga jobb i Platsbanken har en stark korrelation med konjunkturutvecklingen och har därför bedömts som tillräckligt robust för att använda i detta sammanhang. Men sannolikt är det betydligt fler tjänster som behöver tillsättas än de som annonseras på platsbanken. Vidare finns det en risk att vissa arbetsgivare har ett stort behov av att anställa men väljer att inte initiera någon sökprocess i och med svårigheter att hitta lämpliga sökande. Sökprocesser kostar pengar och höga sökkostnader utan positiva resultat riskerar att leda till att en del jobb aldrig utannonseras.
Både i Halland och Sverige har matchningen, enligt detta sätt att mäta, försämrats sedan finanskrisen. I samband med finanskrisen steg arbetslösheten i en hög takt som följd av konjunkturnedgången. Utvecklingen följdes sedan upp av en hög asylinvandring som kom att påverka inflödet av arbetssökande personer. Under 10-talet skedde inga dramatiska skiftningar likt under finanskrisen, men 20-talet inleddes med en ökad arbetslöshet och ett färre antal lediga tjänster i samband med att coronapandemin briserade. Återhämtningen efter pandemin har sedan präglats av en mycket låg arbetslöshet och ett historiskt högt antal lediga jobb, vilket vittnar om en tämligen stark arbetsmarknad med hög efterfrågan på arbetskraft. Men både arbetslöshetsnivån och antalet lediga tjänster ligger fortsatt på en högre nivå jämfört med 2008.
Den stora förändringen under perioden 2008–2022 är att kunskapskraven på arbetsmarknaden har ökat samtidigt som en stor del av de inskrivna arbetslösa är grupper med svag konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Många av de yrken som det råder brist på kräver en gymnasial eller eftergymnasial utbildning, samtidigt som många inskrivna har en förgymnasial utbildning. Vid utgången av 2022 hade nästan hälften av de arbetslösa i länet varit inskrivna mer än 12 månader, vilket ofta definieras som långtidsarbetslöshet. Vidare saknade drygt en tredjedel av de inskrivna arbetslösa en gymnasial utbildning och nästan 40 procent var födda i ett utomeuropeiskt land.
Att notera är att Hallands län har en av landets lägsta arbetslöshetsnivåer och något färre lediga jobb jämfört med riket. Detta indikerar att matchningssituationen, relativt sett, är något bättre i Hallands län än i riket som helhet. Samtidigt har antalet lediga tjänster som inte tillsätts legat kvar på en historiskt sett hög nivå. Att en hög andel arbetsgivare i länet anger att de inte hittar lämplig kompetens återspeglas således i statistiken. Vidare finns det, som vi tidigare var inne på, en risk att arbetsgivare i länet väljer att inte påbörja rekryteringsprocesser som en följd av svårigheter att hitta lämpliga kandidater. Länet har en av de lägsta arbetslöshetsnivåerna i Sverige. Detta är förstås någonting positivt. Samtidigt innebär detta att det tillgängliga arbetskraftsutbudet i länet är, jämfört med riksgenomsnittet och andra regioner, litet – trots att antalet invånare i arbetsför ålder ökat genom inflyttningar under 2000-talet.