Bilaga 1: Fördjupande beskrivning av prognosens antaganden

Tillgång - antaganden och komponenter

Tillgången på en viss utbildningsgrupp i länet är resultatet av flera olika flöden som visas i modellen nedanför. Att notera är att tillgången beräknas utifrån arbetskraftsutbudet. Med arbetskraft avses personer som är i) i sysselsättning och ii) inskrivna som arbetslösa. Personer som är i arbetsför ålder men som av olika anledningar inte är tillgängliga för arbetsmarknaden ingår således inte i den beräknade tillgången. Konkret innebär detta att personer som exempelvis är i sjukskrivna, i studier eller förtidspensionerande inte anses tillhöra tillgången. Detta beror på att de helt enkelt inte är tillgängliga för arbetsmarknaden.

Figur: Modell över flöden som påverkar tillgången i regionen

Den prognosticerade tillgången på arbetskraft för de olika utbildningsgrupperna är ett resultat av flera olika flöden. Ur ett strategiskt perspektiv är det något eller flera av dessa flöden som behöver påverkas för att förändra den prognosticerade kompetensförsörjningssituationen i regionen år 2035.

Om tillgången på arbetskraft förväntas vara lägre än efterfrågan 2035 innebär detta att en förändring behöver ske i något av nämnda flöden. Konkret kan ett förväntat underskott därför bemötas genom exempelvis 1) insatser som främjar ett ökat arbetskraftsdeltagande genom att minska sjukskrivningar, 2) att fler väljer att studera och genomföra den aktuella utbildningen, 3) attrahera arbetskraftsinvandring med den aktuella utbildningen, 4) attrahera inflyttare från andra regioner med den aktuella utbildningen alternativt få fler med utbildningen att stanna i regionen, 5) få fler med utbildningen att pendla in till länet alternativt att få fler som idag väljer att pendla ut från länet istället väljer att arbeta inom länets gränser, samt 6) att främja matchning mellan utbildningsval och yrkesval.

Prognosresultaten för respektive utbildningsgrupp baseras på en mängd olika antaganden om hur ovan redovisade flöden kommer att utvecklas fram till 2035. Vilka antaganden som gäller för respektive flöde varierar men är i huvudsak baserat på dagens läge. När det gäller exempelvis genomflödet i gymnasieskolan antas samma andel som idag genomgå en påbörjad utbildning och andelen av nybörjarna som väljer ett visst gymnasieprogram förväntas vara lika stor som idag. När det gäller högskoleutbildningar är antagandet att andelen nybörjare som läser till en viss examen i länet antas vara lika stor som under läsåret 2019/20. När det gäller pendling förväntas samma förhållande som idag att råda under hela prognosperioden. Ovan innebär att resultaten av tillgångsprognoserna i hög utsträckning kan utläsas som “om dagens situation gäller för hela prognosperioden, hur kommer då, givet demografiska förändringar, tillgången att se ut 2035?”. Om exempelvis flödena när det gäller examinationer och pendling förändras under prognosperioden innebär detta att prognosresultaten inte kommer att stämma vid utgången av 2035.

Efterfrågan - antaganden och komponenter

Beräkningarna av den framtida efterfrågan på olika utbildningsgrupper startar med en befolkningsframskrivning och en prognos över den framtida efterfrågan på arbetskraft per näringsgren. Därefter görs en framskrivning av yrkesstrukturen per näringsgren och antaganden av hur utbildningarnas andel per yrke utvecklas.

För varje näringsgren görs antaganden om de förvärvsarbetandes fördelning på 143 yrkesgrupper och för varje yrkesgrupp görs antaganden om de förvärvsarbetandes fördelning på 124 utbildningsgrupper. Antagandena om den framtida yrkesfördelningen per näringsgren grundar sig på statistik från SCB:s yrkesregister för åren 2009–2013 samt 2016–2018.

Ovan innebär att efterfrågan på en viss utbildningsgrupp i en region kan förändras genom tre olika komponenter som redovisas i modellen nedanför.

Figur: Modell över flöden som påverkar efterfrågan i regionen

För att konkretisera ovan redovisade flöden använder vi här IT-branschen och eftergymnasialt utbildade inom området som ett hypotetiskt exempel. Efterfrågan på IT-utbildade kan förväntas att öka som en följd av att IT-sektorn kommer att växa (flöde 1). Efterfrågan på IT-utbildade kommer också att öka som en följd av att antalet IT-yrken inom olika näringsgrenar, exempelvis industri och offentlig sektor, kommer att öka under perioden (flöde 2). Efterfrågan på IT-utbildade med eftergymnasial utbildning kommer att öka som en följd av att utbildningskraven för IT-yrken överlag förväntas att öka och detta resulterar i att gymnasialt IT-utbildade ersätts med eftergymnasialt utbildade (flöde 3).

Ovan innebär att den framtida efterfrågan på olika utbildningsgrupper i regionen bygger på en rad olika antaganden. Utgångspunkten för dem är dagens läge och historisk utveckling. Större händelser, som oförutsedda nedläggningar, drastiska teknikskiften eller större nyetableringar, kan därför komma att påverka prognosresultaten.

Prognosen över efterfrågan på olika utbildningsgrupper tar ingen hänsyn till om en eventuell brist rådde vid början av prognosperioden. Detta beror på att det är svårt att kvantifiera ej tillsatta eller ej utannonserade tjänster. För de utbildningsgrupper där Statistiska centralbyrån bedömer att det råder en initial bristsituation har Region Halland därför valt att justera upp efterfrågan på utbildade med 10 procent. Men det är fortsatt möjligt att bedömningarna underskattar bristsituationen 2035 för utbildningar där det råder brist på utbildade idag. I den beskrivande texten till respektive utbildningsområde uppmärksammar vi läsaren på de fall där sådan hänsyn bör tas.

Källor och fördjupande läsning

För en fördjupande beskrivning av metodiken som använts vid framtagningen av prognoserna, se hänsivningen till Statistiska centralbyråns rapport nedan.

Statistiska centralbyrån.. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser – Prognosresultat för länet år 2035, 2022. URL: https://www.regionhalland.se/utveckling-och-tillvaxt/utbildning-och-kompetens/kompetensforsorjning/kompetensprognoser |