Prognos 2035 - Ett län med växtvärk?
Sammanfattning
Fram till 2035 förväntas antalet sysselsatta i Hallands län (dagbefolkningen) att öka med drygt 20 000 personer. Drygt hälften av sysselsättningstillväxten prognosticeras att ske inom den offentliga sektorn (vård, utbildning och offentlig förvaltning).
Mellan 2018-2035 förväntas antalet personer i arbetsför ålder i Hallands län att öka med 14 000 personer, vilket innebär att den förväntade ökningen på tillgänglig arbetskraft är lägre än den förväntade efterfrågeökningen. Detta kan, om inte det tillgängliga arbetskraftsutbudet nyttjas i högre utsträckning än idag, leda till arbetskraftsbrist.
För att möta den offentliga sektorns behov skulle, allt annat lika, mer än 80 procent av länets nya invånare i arbetsför ålder behöva arbeta inom den offentliga sektorn. En sådan situation skulle kunna medföra svårigheter för privata arbetsgivare att hitta personer att anställa. En del av framtidens behov kommer därför sannolikt att behöva mötas genom förändrade arbetssätt.
Halland har under lång tid varit ett snabbt växande län, både sett till befolkningsantal och antalet sysselsättningar. Under prognosperioden 2018–2035 förväntas antalet sysselsatta i länet (dagbefolkningen) att växa med ungefär 20 500 personer (14,4 procent). De flesta branscherna förväntas att bidra till tillväxten under perioden. Undantagen är tillverkningsindustrin, kultur, nöje och fritid samt jord- och skogsbruk. Prognosen visar på att antalet sysselsättningar förväntas att öka som mest inom hälso- och sjukvård, bygg, utbildning, privata tjänstesektorn, hotell och restaurang samt handel. På yrkesnivå kommer utvecklingen innebära en efterfrågeökning på gymnasiala och eftergymnasiala kompetenser. Totalt väntas antalet sysselsatta med yrken som har krav på eftergymnasial kompetens att öka med drygt 6 700 personer och gymnasiala yrken med nästan 11 000 personer.
Att länet förväntas att växa är någonting positivt – ökad tillväxt genererar sysselsättning, skatteintäkter och allmänt ökad välfärd för befolkningen. Samtidigt innebär den prognosticerade sysselsättningstillväxten utmaningar utifrån ett demografiskt perspektiv. Mellan 2018–2035 förväntas befolkningen i arbetsför ålder i Hallands län att öka med drygt 14 000 personer, det vill säga 6 000 färre personer än den förväntade sysselsättningstillväxten. Med andra ord förväntas tillången på arbetskraft inte att öka lika snabbt som efterfrågan, och då har vi inte ens tagit hänsyn till att en viss del av de nya invånarna inte kommer att vara tillgängliga för den halländska arbetsmarknaden i och med utpendling, sjukskrivningar och så vidare. Detta betyder att andelen som är tillgängliga för arbetsmarknaden i länet behöver öka jämfört med idag, vilket kan ske genom ökad sysselsättningsgrad, förändrade pendlingsförhållanden eller att fler arbetar längre upp i åldrarna.
En konsekvens av den prognosticerade utvecklingen kan bli att vi behöver förändra våra arbetssätt om inte arbetskraften räcker till. Exempelvis förväntas antalet anställda inom offentlig sektor (vård, utbildning och offentlig förvaltning) att öka med 11 636 personer under prognosperioden. För att möta detta behov skulle, allt annat lika, drygt 80 procent av länets nya invånare i arbetsför ålder (20–64 år) att behöva verka inom den offentliga sektorn. Idag står den offentliga sektorn i länet för drygt en tredjedel av sysselsättningarna i länet. En uppenbar risk med den prognosticerade utvecklingen är att de offentliga kostnaderna skulle öka snabbt samtidigt som den privata sektorn skulle få det svårt att hitta personer att anställa.