Naturvetenskap, matematik och data
Sammanfattning
Utbildade inom naturvetenskap, matematik och data har idag en stark ställning på arbetsmarknaden.
Många inom utbildningsgruppen är i sysselsättning och har ett yrke som matchar sin utbildning.
För 11 av 16 utbildningsinriktningar är antalet väntade åldersavgångar fler än antalet unga med utbildningen.
Det finns stora variationer i könsfördelning mellan fältets utbildningsinriktningar. Endast 5 av 16 utbildningar har en representativ könsfördelning.
Efterfrågan och tillgången på arbetskraft väntas öka inom samtliga inriktningar inom fältet.
2035 bedöms det finnas risk för brist på civilingenjörer, högskoleingenjörer samt utbildade inom el, data och kommunikation och automation. Det finns risk för överskott på utbildade inom biologi och miljö, samt personer med högskoleförberedande utbildning.
Trender och regional kontext för området
Elnäten behöver en omfattande utbyggnad och förnyelse över hela landet för att möjliggöra för energiomställningen och möta de nya kapacitetsbehoven. Elnät byggs ut och förstärks för att det bland annat ska kunna gå att ansluta mer vindkraft. En ökad digitalisering är central för att lyckas med energiomställningen och nya tekniska lösningar införs för att effektivisera handeln med el. Investeringar sker även i utveckling av smarta it-lösningar (Myndigheten för yrkeshögskolan, 2023a).
Energiföretagen framhåller en hög efterfrågan på tekniker (elkraft-, drift-, vattenkraft- och vindkrafttekniker), elektriker och montörer samt ingenjörer (främst elkraft-, drift-, energi- samt data-/IT-ingenjörer). Men även andra roller som arbetsledare, maskinförare och anläggare samt medarbetare inom säkerhet, kundservice, försäljning, HR och hållbarhet efterfrågas för att möta aktuell utveckling (Energiföretagen, 2022).
Installatörsföretagen framför att installationsbranschen inte efterfrågar alla inritningar av el- och energiprogrammet. Dator- och kommunikationsteknik menar de är en inriktning som representerar en betydande andel av programmet, men där efterfrågan inte är så stor från installationsbranschen. Däremot ses ett stort behov inom inriktningen el- och energiteknik. Liksom Energiföretagen menar Installatörsföretagen att kompetens inom elkraft, såsom distributionselektriker, är stort om vi ska klara den utbyggnad för förnyelse av elnätet som krävs (Installatörsföretagen, n.d.).
Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att installations- och serviceelektriker samt elektronikreparatörer har mycket stora möjligheter till arbete fram till 2026, och yrken som distributionselektriker och industrielektriker har goda möjligheter till arbete fram till 2026 (Arbetsförmedlingen, 2024).
Data- och teknikbranschen har inte bara stor betydelse för Sveriges ekonomi, utan är också en viktig förutsättning för andra branschers innovations- och konkurrenskraft och för den offentliga sektorns utveckling. Dessutom skapar techbranschens lösningar stora värden i enskilda människors vardag, för välfärden och i klimatomställningen (TechSverige, 2023). Inom techsektorn har efterfrågan på kompetens påverkats av den digitala omställningen. Nya produkter och tjänster, såsom lösningar inom internet of things och artificiell intelligens, utvecklas och implementeras brett i flera branscher och sektorer (Myndigheten för yrkeshögskolan, 2023b).
Programmerare och systemutvecklare har fått en alltmer samhällspåverkande roll. Andra tekniska förändringar som påverkar behovet av kompetens är utbyggnaden av wifi och mobila 5G-nät med ett ökat behov av mobiltekniker inom 5G. Utvecklingen av inbyggda system och sakernas internet bidrar till att generera stora mängder data, vilket även är en förutsättning för att kunna implementera AI. Efterfrågan på mjukvaru- och systemutvecklare har varit hög under många år och arbetsgivare upplever idag en brist av denna kompetens. Brist på digital kompetens utgör det enskilt största hindret för små och medelstora företags omställning, men även inom den statliga sektorn är kompetensbristen stor, främst inom systemutveckling och systemförvaltning (Myndigheten för yrkeshögskolan, 2023b) (Myndigheten för yrkeshögskolan, 2023d).
Utvecklingen av öppen källkod och ramverk, tillsammans med molnbaserade plattformar för dataanalys, har gjort det enklare för verksamheter att genomföra datadriven analys. Samtidigt har framsteg inom maskininlärning och artificiell intelligens öppnat dörren för mer avancerade analysmetoder och prediktiv modellering. Detta har skapat en ökad efterfrågan på kompetens inom dataanalys och datavetenskap (Myndigheten för yrkeshögskolan, 2023c).
Manpower group menar att bristen i Sverige är allra störst av cybersäkerhetsexperter, mjukvaru- och apputvecklare, it-projektledare samt databas- och nätverksexperter. De menar även att kompetensbristen sprider sig globalt, dvs det går inte längre att förlita sig på internationell kompetens för att brygga kompetensgapen på den svenska arbetsmarknaden (Experis, 2022).
TechSveriges rapport visar att det kommer behövas ett tillskott på ca 18 000 specialister inom tech årligen fram till 2028. Trender som har starkast påverkan på kompetensbehoven och kompetenshöjande insatser är informations- och cybersäkerhet och nya tekniker, som artificiell intelligens (AI) (TechSverige, 2024).
Kompetensbehovet inom informations- och cybersäkerhet samt AI växer starkt och blir viktigare i alla sektorer och branscher. Den mest efterfrågande yrkeskategorin inom techbranschen är mjukvaru-och systemutvecklare och inom andra sektorer IT-supporttekniker. Sett till utbildningsbakgrund är efterfrågan på personer med högskoleutbildning genomgående hög, och inom techbranschen är efterfrågan på ingenjörer särskilt stor. Men också utbildningar inom yrkeshögskolan uppges viktiga för att möta behoven av nya och växande näringar som uppstår med den snabba digitala och tekniska utvecklingen (TechSverige, 2024).
Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken inom data/IT på nationell nivå har stora till mycket stora möjligheter till arbete. Prognoserna är däremot lite mer osäkra på en regional nivå (Arbetsförmedlingen, 2024).
Stundande klimatförändringar tillsammans med den tekniska utvecklingen ökar behovet av naturvetenskaplig kompetens. De arbetsområden som ökar mest är tech, livsmedel, miljö, samhällsbyggnad och life science. Arbetsuppgifter med starkast ökning är rådgivning, strategiskt arbete och analys (Naturvetarna, 2023).
Digitaliseringen stärker naturvetares arbetsmarknad och förändrar de naturvetenskapliga jobben. Laborativa arbetsuppgifter automatiseras samtidigt som kompetenskraven ökar. Tech och andra IT-intensiva sektorer står för en mycket stor del av de nya jobb som skapas i Sverige. Inom life science är till exempel AI är ett viktigt beslutsstöd och techkompetens har ett högt värde inom miljösektorn (Naturvetarna, 2023).
Allt fler naturvetare arbetar med miljö- och samhällsbyggnadsfrågor. En professionalisering pågår i och med att samhällets och kundernas krav ökar. Redan idag ses en brist på kompetens inom tillsyn, tillståndsprocesser och regelverk som exempelvis rör hållbarhetsrapportering. Det finns ett stort behov av ökad kompetens för att på ett systematiskt sätt hantera och analysera stora och komplexa mängder data. Digitaliseringen innebär att kompetenskraven ökar för naturvetare och framöver kommer flera sektorer behöva fler forskarutbildade för att öka sin innovationskraft (Naturvetarna, 2023).
Arbetsförmedlingen bedömer i sina yrkesprognoser att yrken som biomedicinska analytiker och miljö- och hälsoskyddsinspektör har mycket stora möjligheter till arbete fram till 2026 (Arbetsförmedlingen, 2024).
Dagens arbetsmarknad för utbildningsningsområdet
Antal personer och arbetsmarknadsställning
Det bor 14868 personer i Hallands län med en utbildning inom naturvetenskap, matematik och data. Detta utgör 8.1 procent av alla personer mellan 20-64 år och som bor i regionen. Totalt är 87.3 procent av personerna i utildningsgruppen i sysselsättning. Detta är över genomsnittet (83.2 procent) för samtliga utbildningsgrupper i länet. I riket uppgår sysselsättningsgraden för utbildningsgruppen naturvetenskap, matematik och data till 83.9 procent, detta innebär att gruppen har en bättre arbetsmarknadsställning i Hallands län än i riket som helhet.
Sysselsättningsgraden visar hur stor andel av befolkningen i arbetsför ålder (20-64 år) som är i sysselsättning. En hög sysselsättningsgrad för en utbildningsgrupp kan därför tolkas som att utbildningsgruppen är efterfrågad på arbetsmarknaden. Personer som är i studier, sjukskrivna, föräldralediga eller arbetslösa klassas inte som sysselsatta. En låg sysselsättningsgrad kan därför omvänt tolkas som att det finns en stor reserv av gruppen på arbetsmarknaden. Att en person är i sysselsättning innebär inte att hen arbetar med ett yrke som matchar hens utbildningsinriktning, utan endast att hen har en sysselsättning.
Matchningsgrad
Matchningsgraden visar hur stor andel av de som är sysselsatta som har ett arbete som helt eller delvis stämmer överens med deras utbildningsinriktning och utbildningsnivå. Måttet skiljer sig därför från sysselsättningsgrad som endast visar om en person har ett arbete eller inte. Matchningsgraden inom naturvetenskap, matematik och data är 87.7 procent, vilket är en högre nivå än för samtliga utbildningsgrupper i länet (80.5 procent).
En hög matchningsgrad indikerar att en utbildning är efterfrågad och att personer med utbildningen väljer att arbeta inom fältet. En låg matchningsgrad kan bero på flera olika saker. Exempelvis kan utbildningen vara efterfrågad men många med utbildningen väljer, av olika anledningar, att arbeta inom ett annat yrkesfält. En annan anledning kan vara att tillgången, det vill säga antalet utbildade med utbildningen, överstiger efterfrågan på arbetsmarknaden. Detta kan resultera i att personerna behöver söka yrken som inte relaterar till deras utbildningsinriktning.
Generellt sett är en hög matchningsgrad att betrakta som någonting positivt. Att många har ett yrke som motsvarar deras utbildning indikerar att rätt person är på rätt plats, vilket gynnar konkurrenskraften och arbetsmarknadens funktionssätt. Om många läser en utbildning för att sedan ta ett yrke som inte kräver att personen nyttjar sina kompetenser är detta, ur samhällsekonomiskt perspektiv, ett slags resursslöseri - särskilt om det samtidigt råder brist på personer med andra utbildningsinriktningar.
På sikt kan en dålig matchning på arbetsmarknaden medföra en lång rad negativa effekter. Om arbetsgivare inte hittar rätt kompetens i regionen finns en risk att de söker sig till en annan region, antingen i Sverige eller utlandet. Dålig matchning kan också leda till undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. Om många läser en längre utildning som inte leder till ett matchande yrke kommer många av dem att söka sig till yrken med lägre kvalifikationskrav. Detta riskerar att tränga undan personer med en lägre utbildning från arbetsmarknaden.
Dag- och nattbefolkning
Den sysselsatta nattbefolkningen inom utbildningsområdet naturvetenskap, matematik och data är 12982 personer, att jämföra med dagbefolkningen som är 9926 personer. Det betyder att det är färre som pendlar in till länet än som pendlar ut inom denna utbildningsgrupp.
In- och utpendling är viktigt att studera för att förstå hur arbetsmarknaden och kompetensförsörjningen fungerar i en region. På ett övergripande plan kan man säga att regioner med en hög inpendling men låg utpendling har en hög självförsörjningsgrad; regionen är beroende av sitt omland för att kunna kompetensförsörja arbetsgivare i den egna regionen. Omvänt gäller att regioner med en hög utpendling och låg inpendling är beroende av omlandet för att förse invånarna med en sysselsättning.
Infrastrukturen i en region har stor påverkar på kompetensförsörjningen. Genom att minska restiden inom och utanför regionen förbättras kompetensförsörjningsmöjligheterna. I regel avtar pendlingsbenägenheten kraftigt när restiden överstiger 45–60 minuter, men det beror i viss utsträckning på hur mycket det lönar sig för arbetstagaren att pendla jämfört med om denne väljer ett arbete närmare hemmet. Ju större arbetsmarknad invånare och arbetsgivare har tillgång till, desto bättre utifrån ett matchningsperspektiv. Tillgång till många olika sorters yrken innebär att arbetstagare får det enklare att hitta ett passande yrke samtidigt som arbetsgivare får tillgång till ett stort utbud av kompetenser. Om massan med företag och arbetstagare inom rimlig restid är stor ökar möjligheterna till olika sorters specialiseringar, som i sin tur främjar konkurrenskraften i en region.
När vi ser till pendlingsflödena för enskilda utbildningsinriktningarna kan dessa se annorlunda ut jämfört med regionens totala pendlingsflöden – en region kan ha ett negativt pendlingsnetto men samtidigt ett pendlingsöverskott inom vissa utbildningsgrupper. Låt säga att en region är, jämfört med grannregionerna, specialiserade inom logistik och transport är det sannolikt att man har fler in- än utpendlare med en utbildning inom fältet. När vi studerar pendlingsflöden efter utbildningsinriktning kan dessa därför avläsas som en indikation på inom vilka fält regionen är mer eller mindre specialiserade inom.
Branschfördelning
Olika utbildningsgrupper är verksamma inom olika branscher och beroende på vilken utbildning vi studerar varierar branschspridningen. En del utbildningar sprider sig över flera olika branscher medan andra är koncentrerade till ett fåtal. Att spridningen mellan branscherna varierar stort beror på en mängd olika faktorer.
En stor branschspridning inom en utbildningsgrupp kan bero på att deras kompetens behövs inom samtliga branscher, exempelvis ekonomer. Oavsett bransch behöver arbetsgivarna inom den hantera ekonomirelaterade uppgifter. I vissa fall kan en stor branschspridning indikera dålig matchning och att utbildningsgrupper varit tvungna att söka sig bortom sin “huvudbransch” för att kunna få en sysselsättning. De utbildningsgrupper som är mer koncentrerade till en eller ett fåtal branscher, exempelvis vårdutbildningar, är i regel legitimationsutbildningar. En legitimationsutbildning kan sällan användas utanför de specifika branscher som de riktar sig till, och utbildningsgruppen blir därför väldigt beroende av en enskild bransch.
På ett generellt plan kan man inte säga att en hög eller låg branschspridning är positivt eller negativt, utan det beror på vilken utbildningsinriktning som studeras. En stor branschspridning kan vara positivt då efterfrågan kommer från flera olika arbetsgivare inom olika branscher, vilket minskar gruppens sårbarhet på arbetsmarknaden. Samtidigt kan en hög branschspridning vara negativ om den är en konsekvens av att utbildningsgruppen inte hittar något yrke inom sin “huvudbransch”.
Att ha en förståelse för hur branschspridningen ser ut för olika utbildningsgrupper är viktigt för att förstå vilka arbetsgivare det är som efterfrågar olika sorters kompetenser. När det gäller exempelvis ekonomer och IT-utbildade skulle vi få en felaktig bild av efterfrågan om vi endast såg till hur många av dem som är verksamma inom finans- eller IT-branschen. Genom att studera branschspridningen för olika utbildningsgrupper får vi också en förståelse inför vilka kompetensbehov olika branscher har, alternativt vilka kompetenser de anställer för att klara dagens kompetensförsörjning.
Arbetskraftstillgångens sammansättning
Åldersstruktur
Det är viktigt att studera ålderssammansättningen inom olika utbildningsområden för att få en uppfattning om gruppens demografiska balans. Om en hög andel utbildade inom en utbildningsinriktning väntas att gå i pension samtidigt som andelen unga med utbildningen är få finns en risk för att arbetskraftstillgången på sikt minskar.
Att färre personer innehar en viss utbildningsinriktning behöver inte vara någonting negativt, detta under förutsättning att efterfrågan på utbildningsgruppen har minskat.
När en person med en viss utbildning går i pension är det inte självklart att hen ersätts eller– om hen ersätts – blir ersatt av en person med samma utbildningsinriktning eller utbildningsnivå. Arbetsgivarens krav kan ha förändrats och istället ersätts pensionsavgången med någon som har en högre utbildningsnivå eller en annan typ av utbildningsinriktning.
Ålderssammansättningen varierar stort mellan olika utbildningsinriktningar. Överlag är andelen äldre något högre inom eftergymnasiala utbildningar, vilket beror på att arbetsmarknadsinträdet, som en följd av eftergymnasiala studier, sker något senare i dessa fall.
Könsfördelning
Många branscher och utbildningsinriktningar har idag en ensidig könsfördelning som inte går att motivera utifrån befolkningens demografiska sammansättning. Detta innebär att vi väljer olika utbildningar och yrken utifrån könstillhörigheter. Att det finns sådana starka könsnormer riskerar att hämma kompetensförsörjningen på flera olika sätt.
En uppenbar risk är att personer inte väljer utbildning och yrke efter intresse utan utifrån normer och förväntningar. Det här är en förlust både för individen och samhället – de tillgängliga förmågorna nyttjas inte på bästa sätt. Vidare kan enskilda branscher få svårt att hitta tillräckligt många personer att anställa om endast en del av befolkningen är intresserad av att verka inom den.
Överlag är män överrepresenterade inom tekniska utbildningar och gymnasiala yrkesutbildningar med inriktning mot bygg, industri eller fordon, och kvinnor är överrepresenterade inom utbildningar med inriktning mot vård och pedagogik. Könsfördelningen är som jämnast inom utbildningar inom samhällsvetenskap och ekonomi.
Sammanfattande bild av nuläget
I nästa kapitel redovisas prognoser för de olika utbildningsgrupperna inom området. Prognoserna visar om det råder en risk för brist eller överskott år 2035. Då prognoserna syftar till att beskriva en framtidssituation vill vi i detta kapitel försöka ge en sammanfattande bild över dagens läge för de olika utbildningarna inom området. Vidare fyller detta kapitel ett kompletterande syfte rent statistiskt då det täcker in fler utbildningar inom området än vad prognosunderlaget gör. Detta beror på att den regionala statistiktillgången över nuläget är bättre än tillgången på regional prognosstatistik.
Det finns inget enskilt mått som kan beskriva i vilken utsträckning det råder brist på olika utbildningsgrupper i nuläget. En svårighet i sammanhanget är att vi inte vet hur stor den faktiska bristen är idag. Detta beror på att det är svårt att kvantifiera hur många tjänster som är vakanta. En viss fingervisning går att få genom att studera lediga tjänster hos Arbetsförmedlingen, men det visar inte hela bilden då alla tjänster inte annonseras publikt – särskilt om arbetsgivarna vet att det är svårt att rekrytera. Däremot är det enklare att identifiera om det finns ett överskott på en viss utbildningsgrupp, vilket ofta avspeglas i en låg sysselsättnings- och matchningsgrad. Ett sätt att närma sig en slags sammanfattande bild av nuläget är att studera aktivitetsgraden och utvecklingen av antalet personer i arbetsför ålder som har den aktuella utbildningen.
Med aktivitetsgrad avses hur stor andel av personerna med en viss utbildning som är i studier eller arbete. Måttet är med andra ord något bredare än både sysselsättnings- och matchningsgraden som endast mäter andelen personer i sysselsättning och andelen av dem med ett matchande yrke. Anledningen till att det är relevant att också se till andelen studerande är bland annat att många högskoleförberedande utbildningar annars skulle få en överdrivet låg aktivitet – att studera vidare är trots allt en slags förädling av det tillgängliga humankapitalet. Sammanfattningsvis kan en hög aktivitetsgrad tolkas som att utbildningsgruppen har enkelt att komma ut på arbetsmarknaden, oavsett om de arbetar i Halland eller utanför regionen, vilket i sin tur kan ses som ett tecken på hög efterfrågan på utbildningsgruppen.
Genom att kombinera aktivitetsgraden med utvecklingen av antalet personer i arbetsför ålder med den aktuella utbildningen och relatera utfallet till genomsnittet för länet bildas fyra olika grupper i grafen nedanför och som kan tolkas enligt nedan:
Övre högre kvadranten: Utbildningar med en hög aktivitetsgrad och där arbetskraftstillgången ökar. Detta indikerar att det råder en hög efterfrågan på utbildningarna och att den möts genom att fler väljer att utbilda sig inom fältet. Vi vet dock inte om ökningen av antalet utbildade är tillräcklig för att möta behoven på arbetsmarknaden.
Övre vänstra kvadranten: Utbildningar med en hög aktivitetsgrad men där antalet personer med utbildningen minskar. Detta indikerar att det finns en hög efterfrågan men att, av olika anledningar, den inte möts genom att fler utbildar sig inom fältet.
Nedre vänstra kvadranten: Utbildningar med en låg aktivitetsgrad och där arbetskraftstillgången minskar. Detta kan tolkas som att det idag inte råder någon större brist på utbildningsgruppen då den tillgängliga arbetskraften inte nyttjas i någon särskilt hög grad, vilket i sig kan förklara varför arbetskraftstillgången minskar över tid.
Nedre högra kvadranten: Utbildningar med en låg aktivitetsgrad men en ökad arbetskraftstillgång. Detta kan tolkas som att det finns en överetablering av de aktuella utbildningsgrupperna på arbetsmarknaden samtidigt som tillgången ökar. Detta är ingen önskvärd situation då arbetsmarknadsställningen riskerar att försvåras än mer för gruppen.
Ovan är endast grova tolkningsförslag och generaliseringar av utfallet. Det är viktigt att ha i åtanke att framtida efterfrågeförändringar inte vägs in i bilden, utan snarare är den en beskrivning av läget här och nu.
Att en utbildningsgrupp har en låg aktivitetsgrad behöver inte heller nödvändigtvis bero på att efterfrågan är låg, utan det kan också bero på att en stor andel av gruppen befinner sig utanför arbetsmarknaden av andra skäl, exempelvis sjukskrivningar eller föräldraledighet. I detta sammanhang är det också sannolikt att könsaspekten har betydelse. Kvinnor är i högre utsträckning än män föräldralediga eller sjukskrivna. Utbildningar med en överrepresentation av kvinnor riskerar därför att ha en lägre aktivitetsgrad. Även ålderssammansättningen inom de olika utbildningarna kan påverka utfallet. Vidare skulle en hög aktivitetsgrad inom vissa utbildningar kunna bero på att en relativt sett stor andel har behövt, som en följd av svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden, omskola sig och därför befinner sig i studier.
Prognos 2035
Prognosmetod
Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Sveriges regioner och Tillväxtverket tagit fram regionala utbildningsprognoser för samtliga län i Sverige. Prognoserna levererades i april månad 2022 och sträcker sig fram till 2035. Huvudsyftet med prognoserna är att ge en bild över vilka utbildningsgrupper det kan komma att råda balans, brist eller överskott på år 2035. Prognosmodellen består av en tillgångsdel och en efterfrågedel. Tillgångsprognosen ger tillgången på utbildade som står till arbetsmarknadens förfogande i länet och efterfrågeprognosen ger arbetsmarknadens totala efterfrågan per utbildningsgrupp i länet.
Beräkningen av den framtida tillgången av personer med olika utbildningar utgår från SCB:s register över befolkningens utbildning år 2019. Därefter appliceras för varje prognosår överlevnadssannolikheter, antalet examinerade, in- och utvandring, inrikes in- och utflyttning samt relativa arbetskraftstal per utbildningsgrupp. Då erhålls arbetskraften i länet där de utbildade är folkbokförda (nattbefolkningen). I ett sista steg beräknas tillgången på arbetsmarknaden i länet efter att hänsyn tagits till in- och utpendling. Den slutgiltiga tillgången avser därmed de förvärvsarbetande med arbetsställe i länet och de arbetslösa i länet. Tillgången på utbildade kan efter detta jämföras med den beräknade efterfrågan i länet på personer med olika utbildningar.
Efterfrågeberäkningarna grundas på en befolkningsframskrivning samt en framskrivning av den framtida efterfrågan på arbetskraft per näringsgren. Därefter görs en framskrivning av yrkesstrukturen per näringsgren och bedömningar av hur utbildningarnas andel per yrke kommer att utvecklas. Beroende på det statistiska underlaget redovisas tillgången och efterfrågan för 22–55 utbildningsgrupper per län, vilket motsvarar 65–80 procent av arbetskraften i riket. Målsättningen har varit att möjliggöra prognosresultat för så många län och utbildningsgrupper som möjligt, men i de fall SCB bedömt prognosresultatet som för osäkra redovisas inte prognosen. Det handlar om grupper där tillgången på utbildade varit lägre än cirka 200 personer vid prognosens startår. De statistiska begränsningarna i vissa fall är anledningen till att antalet redovisade utbildningar i detta kapitel i regel är färre än i tidigare kapitel.
För en mer ingående redovisning av prognosens antaganden se bilaga 1.
Tolkning av prognosresultaten
Som vi tidigare beskrivit i detta kapitel är prognosresultaten över den framtida tillgången och efterfrågan på olika utbildningsinriktningar i Hallands län baserade på en lång rad olika antaganden om framtiden. Dessa antaganden baseras i huvudsak på att framtiden, när det gäller utbildningsval, flyttningar, examinationsgrad och pendling, i stort kommer att se likadan ut som idag. Efterfrågan, som är den andra delen av prognosmodellen, är framskriven utifrån dagens läge och historiska utvecklingstendenser.
På ett övergripande plan innebär ovan att prognosresultaten bör tolkas som det förväntade utfallet om utvecklingen i stort följer samma mönster som tidigare. Insatser och händelser som påverkar tillgången – exempelvis förändrade studieval och pendlingsmönster – och efterfrågan – exempelvis större företagsetableringar eller företagsnedläggningar – kommer därför att påverka prognosresultaten.
Att prognosresultaten behöver tolkas med viss försiktighet blir således en självklar slutsats, särskilt på regional nivå där det statistiska underlaget i flera fall är förhållandevis litet – för flera utbildningsgrupper är skillnaden mellan brist och balans 2035 inte särskilt stor, både sett till faktiska och relativa tal. Mindre förändringar som något förändrade pendlingsmönster och studieval kan därför leda till att förväntad brist förvandlas till ett förväntat balansläge. Detta innebär att prognoserna behöver följas upp löpande och relateras till den faktiska utvecklingen i regionen.
Modell för bedömning av prognosresultaten
Frågan om hur man egentligen avgör om det råder brist, överskott eller ett balanserat läge när det gäller olika utbildningsgrupper är inte helt enkel att besvara. I denna rapport har vi valt att använda oss av tre grövre kategorier vid redovisningen av prognosresultaten: i) underskottsbrist, ii) möjlig balans, samt iii) överskottsrisk (se modell nedanför för definition av respektive kategori).
Figur: Modell över hur prognosresultaten redovisas 
Med möjlig balans avses utbildningsinriktningar där avståndet mellan den förväntade tillgången och den förväntade efterfrågan är relativt litet (max 5 procent avvikelse i negativ eller positiv riktning). Ett värde på 100 innebär att utbudet förväntas att vara lika stor som efterfrågan 2035. Ju längre bort en utbildningsinriktning är från talet 100, oavsett om avvikelsen är positiv eller negativ, desto större är den förväntade obalansen mellan tillgång och efterfrågan 2035.
Prognosen för de olika utbildningsinriktningarna tar ingen hänsyn till om en eventuell brist rådde vid början av prognosperioden. Detta beror på att det är svårt att kvantifiera ej tillsatta eller ej utannonserade tjänster. Inom utbildningar där det idag råder en brist är det därför möjligt att bedömningarna underskattar bristsituationen 2035. I den beskrivande texten till respektive utbildningsområde uppmärksammar vi läsaren på de fall där sådan hänsyn bör tas.
Avslutningsvis är det viktigt att poängtera att prognoserna bygger på en mängd olika antaganden, både vad gäller tillgång och efterfrågan, och att resultaten därför inte ska ses som absoluta sanningar om hur läget kommer att se ut 2035. Prognosens resultat gäller under förutsättning att nuvarande mönster består vad gäller exempelvis intresset för olika utbildningar, andelen examinerade, pendlingsmönster och så vidare. Prognosen behöver därför kompletteras med aktuell statistik om det faktiska läget inom området, enkätundersökningar och löpande dialoger.
Prognosstatistiken om tillgång och efterfrågan i Hallands län 2035 är framtagen av Statistiska centralbyrån (SCB). I samband med att statistiken togs fram sammanställde SCB en sammanfattande rapport om resultaten för Hallands län. Rapporten innehåller också fördjupande information om den metod som användes för att ta fram prognoserna. Observera att presentationen av prognosresultaten i SCB:s rapport skiljer sig åt jämfört med hur Region Halland har valt att presentera resultaten i fördjupningsrapporterna. Klicka här för att läsa SCB:s rapport.
Prognosresultat
Både tillgången och efterfrågan på personal inom utbildningsområdet förväntas att öka under prognosperioden. Den ökade efterfrågan inom området kommer från många olika branscher och är delvis ett resultat av en ökad digitalisering i samhället. Många branscher står inför en digital omställning och den ökade efterfrågan på IT-utbildad personal kommer därför både från den renodlade IT-sektorn och från arbetsgivare inom exempelvis handel, transport, tillverkning och offentlig sektor.
För eftergymnasialt utbildade inom IT förväntas en mycket kraftig tillväxt under prognosperioden, både sett till tillgång och efterfrågan. Totalt förväntas antalet utbildade med utbildningen att öka med 69 procent och efterfrågan på dem med 66,3 procent. Den förväntade utvecklingen för utbildningsinriktningen gör den till en av de mest snabbväxande i länet. Efterfrågeutvecklingen kan i huvudsak förklaras med utbildningsväxling, det vill säga att behovet av formell IT-kompetens ökar, och att näringsgrenar som efterfrågar utbildningsinriktningen förväntas att växa. Vid prognosperiodens slut förväntas efterfrågan på eftergymnasialt utbildade inom IT att överstiga tillgången, om än med knapp marginal.
Både tillgången (9,2 procent) och efterfrågan (21,5 procent) på gymnasialt utbildade inom el, data- och kommunikationsteknik samt automation förväntas att öka under prognosperioden. Efterfrågeutvecklingen förväntas vara starkare än tillgångsutvecklingen vilket resulterar i en underskottsrisk för gruppen. En stor del av efterfrågeökningen kan förklaras med att näringsgrenar som efterfrågar kompetens inom elteknik, exempelvis byggbranschen, förväntas att växa mycket under perioden.
Under prognosperioden förväntas både tillgången och efterfrågan på eftergymnasialt utbildade inom biologi och miljö att öka. Tillgången förväntas dock att öka betydligt mer än efterfrågan, vilket leder till en stor överskottsrisk vid prognosperiodens slut.
När det gäller högskole- och civilingenjörer är prognosunderlaget inte nedbrutet på specifika ämnesinriktningar. I denna rapport kan vi därför endast ge en mycket generell bild av framtidssituationen för de båda utbildningarna. Då efterfrågan på personer med en civilingenjörsutbildning varierar beroende på deras inriktning innebär detta att den generella bilden för utbildningsgruppen nödvändigtvis inte stämmer för alla inriktningar. En mer detaljerad bedömning för olika civilingenjörsyrken går att hitta hos Arbetsförmedlingen.
Under prognosperioden förväntas tillgången på civilingenjörer att öka med 46,7 procent och efterfrågan med 42,8 procent. Den ökande efterfrågan förklaras genom utbildningsväxling, förändrade yrkesstrukturer och tillväxt inom näringsgrenar där utbildningsgruppen efterfrågas. Drivkrafter bakom den ökande efterfrågan är bland annat ett ökat teknik- och kunskapsinnehåll på arbetsmarknaden, vilket präglar de flesta näringsgrenarna under prognosperioden. Vid prognosperiodens slut förväntas tillgången på civilingenjörer som helhet att understiga efterfrågan, om än med knapp marginal.
Under prognosperioden förväntas tillgången på högskoleingenjörer att öka med 29,1 procent och efterfrågan med 34 procent. Den ökande efterfrågan förklaras genom utbildningsväxling, förändrade yrkesstrukturer och tillväxt inom näringsgrenar där utbildningsgruppen efterfrågas. Drivkrafter bakom den ökande efterfrågan är bland annat ett ökat teknik- och kunskapsinnehåll på arbetsmarknaden, vilket präglar de flesta näringsgrenarna under prognosperioden. Vid prognosperiodens slut förväntas tillgången på högskoleingenjörer som helhet att understiga efterfrågan.
När det gäller högskoleförberedande gymnasieprogram är prognosunderlaget inte nedbrutet på specifika programinriktningar. Vi kan därför endast ge en generell bild av framtidssituationen för personer med en studieförberedande gymnasieutbildning. Inom utbildningsområdet naturvetenskap och IT ingår bland annat det naturvetenskapliga gymnasieprogrammet bland de högskoleförberedande programmen.
Under prognosperioden förväntas både tillgången och efterfrågan på personer med en högskoleförberedande utbildning att öka. Efterfrågeökningen förväntas att uppgå till 6,5 procent och tillgångsökningen till 16,9 procent. Att efterfrågan ökar snabbare än tillgången innebär i detta fall att det råder en betydande överskottsrisk för utbildningsinriktningen i Hallands län 2035. En orsak till att efterfrågeutvecklingen på gruppen förväntas vara förhållandevis svag är att utbildningsväxlingen förväntas leda till att gymnasialt utbildade inom de olika programinriktningarna kommer att ersättas med eftergymnasialt utbildade.
I prognosen bedöms det råda en initial brist på civilingenjörer, högskoleingenjörer, gymnasialt utbildade inom el, data- och kommunikationsteknik och automation, samt eftergymnasialt utbildade inom IT. Som beskrivs i metoddkapitlet har detta hanterats genom att justera upp efterfrågan för dessa utbildningar med 10 procent. Men det finns ändå en risk att den egentliga efterfrågan på utbildade inom dessa grupper underskattas.
Detaljerat prognosresultat för respektive utbildning
I graferna nedan visas detaljerade prognosresultat för utbildningarna inom naturvetenskap, matematik och data avseende tillgång, efterfrågan och balanstal mellan de två komponenterna fram till 2035.
