Framtida tillgång och efterfrågan på utbildade
Sammanfattning
Prognoserna över utbildningsbehoven i baserar sig på 1) bedömningar av hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut i Hallands län och 2) bedömningar av hur tillgångens sammansättning, det vill säga arbetskraften i Hallands län, kommer att se ut i förhållande till behoven.
På gymnasial nivå har vi tillgång till prognoser för 12 utbildningsinriktningar. Enligt prognosen väntas det råda ett underskott inom 8 av dessa utbildningar år 2035. Det största underskottet ser vi bland utbildade inom vård och omsorg. Det väntas råda ett stort överskott på de som har högskoleförberedande gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå.
På eftergymnasial nivå väntas det råda ett underskott på utbildade inom 17 av 31 utbildningsinriktningar. Underskotten är av varierande omfattning. Som störst väntas underskotten vara inom utbildningar som primärt leder till yrken inom offentlig sektor. Framför allt inom vård och omsorg och pedagogik.
Bland de eftergymnasiala utbildningarna väntas överskotten på utbildade vara som störst inom konst, humanistisk utbildning och journalistik.
Det väntas även råda ett överskott på drygt 5000 individer som saknar gymnasial utbildning, en grupp som generellt har en svag ställning på arbetsmarknaden.
Prognoserna över utbildningsbehoven i baserar sig på 1) bedömningar av hur framtidens arbetsmarknad kommer att se ut i Hallands län och 2) bedömningar av hur tillgångens sammansättning, det vill säga arbetskraften i Hallands län, kommer att se ut i förhållande till behoven. I detta delkapitel beskriver vi de övergripande prognosresultaten för Halland. I områdesfördjupningarna i slutet av rapporten går det att läsa mer om vad prognosen säger om de framtida utbildningsbehoven inom olika utbildningsområden. För samtliga områden görs där en övergripande bedömning av var det finns risk för underskott på utbildade, var det finns risk för överskott, samt inom vilka utbildningar resultaten pekar mot ett mer balanserat arbetsmarknadsläge.
Prognosstatistiken om tillgång och efterfrågan i Hallands län 2035 är framtagen av Statistiska centralbyrån (SCB). I samband med att statistiken togs fram sammanställde SCB en sammanfattande rapport om resultaten för Hallands län. Rapporten innehåller också fördjupande information om den metod som användes för att ta fram prognoserna. Observera att presentationen av resultaten i SCB:s rapport skiljer sig åt jämfört med hur Region Halland har valt att presentera resultaten i områdesfördjupningarna. Klicka här för att läsa SCB:s rapport.
Gymnasiala utbildningar
På gymnasial nivå har vi tillgång till prognoser för 12 utbildningar. Viktigt att känna till är att SCB i vissa fall har grupperat flera program under samma kategori, exempelvis i fallet “Högskoleförberedande utbildning”. Enligt prognosen väntas det råda ett underskott inom 8 av 12 utbildningar år 2035, men underskotten väntas vara mer omfattande för vissa utbildningar. Det största underskottet ser vi bland utbildade inom vård och omsorg, då bara 57 procent av efterfrågan väntas täckas mot slutet av prognosperioden. Underskottet beror på en ökad efterfrågan, bland annat till följd av en växande och åldrande befolkning, samtidigt som tillgången (antalet personer med utbildningen) väntas minska under perioden. Prognoser visar även ett stort underskott på gymnasialt utbildade inom industriteknik, vilket framför allt beror på ett minskat antal personer med utbildningen till följd av stora pensionsavgångar de kommande åren.
I relativa tal förväntas efterfrågan på gymnasialt utbildade växa som mest inom vård och omsorg, bygg, samt VVS, drift, energi och underhåll. Samtidigt väntas det råda ett stort överskott på de som har högskoleförberedande gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå. Det väntas även råda ett överskott på drygt 5000 individer som saknar gymnasial utbildning, en grupp som generellt har en svag ställning på arbetsmarknaden.
Eftergymnasiala utbildningar
På eftergymnasial nivå väntas det råda ett underskott på utbildade inom 17 av 31 utbildningsinriktningar, men underskotten är av varierande omfattning. Som störst väntas underskotten vara inom utbildningar som primärt leder till yrken inom offentlig sektor. Det rör bland annat flertalet utbildningar inom vård och omsorg, men även diverse lärarutbildningar. Vi ser störst relativ ökning i efterfrågan inom ekonomiutbildning, datautbildning och yrkeshögskoleutbildning inom företagsekonomi, handel och administration. Men tillgången väntas här också växa i hög takt, vilket betyder att arbetsmarknadsläget väntas vara relativt balanserat för dessa utbildningar år 2035.
Inom vissa eftergymnasiala utbildningar visar prognosen att det kommer råda balans mellan tillgång och efterfrågan till 2035, samtidigt som bedömningen är att det råder en bristsituation idag. Det är därför ett rimligt antagande att denna bristsituation kommer kvarstå 2035, i de fall tillgången inte ökar mer än efterfrågan under prognosperioden. Detta rör bland annat högskoleingenjörer och civilingenjörer. Bland de eftergymnasiala utbildningarna väntas överskotten på utbildade vara som störst inom konst, humanistisk utbildning och journalistik.
