Bebyggelsepåverkan
Den kraftiga befolkningstillväxten i Halland för med sig många möjligheter men leder också till flera planeringsutmaningar. Utbygganden behöver ske på ett sätt som gör minsta möjliga påverkan på natur och klimat. En tillgänglig och välmående natur har ett högt egenvärde men bidrar också till en ökad boendeattraktivitet och hälsofördelar.
En stor del av befolkningen i Halland bor utmed kustlinjen där exploateringstrycket är som högst. Av den totala strandlinjen i regionen (802 km) är 21 procent av den påverkad av bebyggelse. I sammanhanget betyder påverkad av bebyggelse att en byggnad ligger inom 100 meter från strandlinjen. I relation till övriga regioner och riksgenomsnittet är en förhållandevis liten andel av länets strandlinje påverkad av bebyggelse. I riket uppgår andelen till 28 procent och i Skåne, där bebyggelsepåverkan är som störst, ligger andelen på 42 procent. Under perioden 2018–2020 uppfördes i Halland 19 bostäder i strandnära läge. I relation till befintligt bostadsbestånd i strandnära läge var detta under riksgenomsnittet.
Halland har några av de bördigaste åkermarkerna i Sverige samtidigt som delar av dem är attraktiva för bebyggelse. Över tid har andelen åkermark av markytan i Sverige minskat från 9 procent till 6,2 procent. Andelsmässigt har Halland den femte högsta andelen (19,6 procent) åkermark av den totala markytan av regionerna, högst är den i Skåne (39,7 procent) och Gotland (27,1 procent).
Sedan 50-talet har den andelsmässigt största minskningen skett i Skåne (-11 procentenheter), Blekinge (-9,3 procentenheter), Stockholm (-7,9 procentenheter) samt Halland (-7,1 procentenheter). Ser vi endast till 2000-talet har andelen åkermark minskat mest i Skåne (-2,5 procentenheter) och Halland (-2,1 procentenheter). I faktiska tal minskade antalet hektar åkermark i Halland med 11 610 hektar under perioden 2000–2020, vilket var en minskning med nästan 10 procent.
