Framtida bebyggelsebehov
Bostadsmarknaden är ytterst komplex och påverkas av en lång rad olika faktorer varav den demografiska utvecklingen är en väsentlig del. För att resonera om framtida bebyggelsebehov i regionen har vi här utgått från hushållsstorlekar och befolkningsprognosen för Hallands län. Att observera är att framskrivningen inte tar hänsyn till övriga faktorer exempelvis eventuellt rådande underskott, konjunkturläge och betalningsförmåga hos befolkningen. Framskrivningen i denna rapport är ett betrakta som strikt demografisk och utgår från historiska förhållanden.
I realiteten är det inte antalet bostäder som framskrivningen visar utan antalet hushåll i regionen. Antagandet är här att ett hushåll är lika med en lägenhet i flerbostadshus1 eller småhus. För att ta hänsyn till den demografiska sammansättningen har vi utgått från hushållskvoter för olika femårsklasser. Exempelvis innebär en hög andel äldre i regel fler hushåll då många i denna grupp bor ensamma. Varje femårsklass får således en “hushållskvot” beroende på hur många hushåll varje invånare i en viss åldersklass genererar. En uppenbar nackdel med modellen är att den inte tar hänsyn till eventuella förändringar i hushållens sammansättning. Exempelvis är antagandet att 1 000 personer i åldern 25–29 år kommer att leda till lika många hushåll som idag. Förändrade familjebildningsmönster, att man bor kvar hemma längre som en följd av bostadssituationen och så vidare kan förstås komma att förändra dessa förhållanden. En annan faktor som kan komma få stor påverkan framöver är hur stor andel äldre som kommer att leva i ensamhushåll i framtiden. En fördel med modellen är dock att den dels tar hänsyn till förändrade behov som en följd av ålderssammansättningen i befolkningen, dels som en följd av att antalet invånare i regionen och de olika åldersklasserna ökar.
Givet ovan beräkningsmetod framkommer att antalet hushåll förväntas att öka med 1 261 stycken per år under perioden 2022–2050. En del av ökningen på en förändrad ålderssammansättning där antalet hushåll bestående av personer äldre än 65+ år förväntas att öka drastiskt. Resterande del av ökningen kan härledas till ett ökat invånarantal bland personer i familjebildande ålder. I detta sammanhang är antaganden således att behovet av nyproduktion i regionen uppgår till 1 261 bostäder per år, eller sammanlagt 36 563 bostäder under hela perioden. Fördelat på kommunal nivå visar prognosen att den största ökningen av hushåll förväntas att ske i Halmstad, Kungsbacka och Varberg. Under 2000-talet producerades det i genomsnitt 1 263 bostäder per år i Halland. För att möta behoven framöver behöver därför den historiska årstakten bibehållas under prognosperioden.
Då prognosen inte säger någonting om ett eventuellt underskott idag är det värt att poängtera det faktum att samtliga halländska kommuner, med undantag för Hylte, uppger att det idag råder ett underskott på bostäder. Störst är bristen i respektive centralort och utmed kusten, och här bedömer kommunerna att underskottet kommer att vara gällande även de närmaste tre åren. Kommunerna menar överlag att underskottet beror på ett generellt utbudsunderskott, framförallt av bostäder med rimliga boendekostnader.
Prognosen innefattar även specialbostäder.↩︎