Regional pendling
I Sverige är drygt 5,1 miljoner personer i åldrarna 16–74 i sysselsättning och av dem pendlar 35,1 procent över en kommungräns för att arbeta. I början av 90-talet var andelen drygt 25 procent. Den ökade pendlingen är ett resultat av förbättrade kommunikationer och nya bosättningsmönster där människor är beredda att acceptera ett visst reseavstånd för att kunna bo på en specifik plats. Utvecklingen innebär att många lever och verkar i en regional kontext där arbetet finns i en kommun men bostaden i en annan.
Pendlingsintensiteten varierar stort mellan landets kommuner och regioner. Variationen är en följd av en rad olika faktorer, bland annat bostadspriser, infrastruktur och geografiska förutsättningar. Pendlingsintensiteten är som högst i storstadsregioner, Uppsala och Halland och som lägst är den i ytstora regioner i norr. I Stockholm, som har den högsta pendlingen i landet, arbetspendlar drygt hälften av den sysselsatta befolkningen över en kommungräns. I Västerbotten, som har den lägsta pendlingsintensiteten, pendlar 12,7 procent av befolkningen.
I Halland pendlar 32,1 procent av den sysselsatta befolkningen över en kommungräns för att arbeta. I faktiska tal uppgår antalet arbetspendlare i regionen till 54 620 personer. Sett till perioden 1993–2021 har antalet utpendlare i regionen ökat med 948 personer i årligt genomsnitt. Relativt sett skedde den största pendlingsökningen perioden 1993–2003. De senaste åren har den relativa ökningstakten bromsat in något men givet att befolkningen ökat är den faktiska ökningen något högre än förut.
Utifrån ett regionalt perspektiv, det vill säga länsgränsen, är Halland en utpräglad boenderegion i meningen att antalet utpendlare till andra regioner vida överstiger antalet inpendlare från andra regioner. Under 2021 pendlade 16 415 personer till länet samtidigt som 36 734 personer pendlade ut från länet (21,7 procent), vilket innebar ett negativt pendlingsnetto på drygt -20 000 personer. I faktiska tal var detta det näst lägsta i nettot i Sverige och endast Uppsala hade ett lägre. Att regionen är en utpräglad boenderegion med ett negativt pendlingsnetto innebär dock inte att inpendlingen är oväsentlig. Av de som har en sysselsättning i Halland är 11 procent inpendlare från andra regioner, vilket är den tredje högsta andelen av alla regioner i Sverige.
Den länsöverskridande pendlingen ger ingen fullständig bild av resandetrycket i en region då den inte inkluderar pendlare mellan kommunerna i regionen. Totalt är det 17 376 personer som pendlar inom länsgränsen men över en kommungräns. Adderar vi denna siffra till antalet länsöverskridande pendlare framkommer att det är nästan 71 000 unika pendlare som genomför en kommunöverskridande pendlingsresa i relation till någon kommun i Halland. Jämfört med andra regioner har Halland en mycket stor andel utomregionala pendlare (75 procent) i förhållande till andelen inomregionala pendlare (25 procent). Detta kan uttryckas som att av alla pendlingsresor som sker till och från de halländska kommunerna sker tre av fyra i relation till en kommun utanför regionen.
Under 2000-talet har antalet kommunöverskridande pendlare till eller från en halländsk kommun ökat från 42 000 personer till 71 000 personer, en årlig ökning på i genomsnitt nästan 1 400 personer. I faktiska tal är det den utomregionala pendlingen som stått för en huvuddel av ökningen (69 procent), men i relativa tal är det den inomregionala pendlingen som har ökat mest under perioden. Totalt har den inomregionala pendlingen fördubblats och den utomregionala ökat med 58 procent.
