Bostadsbestånd och bostadsproduktion

I Halland finns det 151 525 bostadslägenheter i småhus, flerbostadshus och övriga hus.1 Den vanligaste boendeformen i regionen är småhus som står för 60,7 procent av det samlade beståndet, vilket är den näst högsta andelen i Sverige och långt över riksgenomsnittet (43,6 procent). Utifrån ett jämförande perspektiv avviker Halland från det förväntande sambandet mellan befolkningstäthet och andelen småhus. Bland övriga regioner med en hög andel småhus är befolkningstätheten betydligt lägre än i Halland.

Fördelat efter byggår framgår att en stor del av dagens bostadsbestånd uppfördes under 60- och 70-talet. I Sverige som helhet är 36 procent av dagens bestånd från denna period och i Halland 32 procent. Utifrån ett jämförande perspektiv är det utmärkande för Halland att en hög andel av bostadsbeståndet är byggt efter denna period. Av dagens bestånd i regionen är 38,4 procent byggt mellan 1981–2021, vilket är den högsta andelen i Sverige. I riket som helhet har endast 21 procent av dagens bestånd uppförts under dessa år. Man kan därför säga att Halland har ett “ungt” bostadsbestånd; ett resultat av den kraftiga befolkningsökning som har skett i regionen sedan 70-talet.

Det jämförelsevis unga bostadsbeståndet i regionen beror på en, relativt sett, hög utbyggnadstakt under perioden 1980–2014. Liksom i Sverige sjönk produktionstakten i Halland i samband med nittiotalskrisen. Men åren innan var den avsevärt mycket högre än i riket och även under återhämtningsåren. Efter nittiotalskrisen har antalet nybyggnationer stadigvarande legat under nivåerna som rådde 1980–1994 men en successiv ökning har skett sedan 2014. En skillnad jämfört med tidigare är att nybyggnationerna i Halland nu ligger på samma nivå som i riket som helhet. Förenklat kan det uttryckas som att produktionstakten i Halland har ökat i faktiska tal de senaste tio åren men i jämförelse med övriga regioner, särskilt storstadsregionerna och Uppsala, har man tappat i relativa placeringar.

I samtliga kommuner i regionen är småhus den vanligaste boendeformen och särskilt hög är andelen i de mindre kommunerna och Kungsbacka där andelen uppgår till mer än 70 procent. Då Kungsbacka är en folkrik kommun får denna struktur stort genomslag på länsgenomsnittet. I Varberg och Halmstad är andelen boende i småhus lägre (54 respektive 49 procent) än i övriga kommuner. Men jämfört med kommuner i liknande storlek placerar sig de båda kommunerna högt upp i detta avseende.

Mellan 1980–1994 hade samtliga kommuner i regionen en högre nybyggnadsproduktion än riksgenomsnittet. Särskilt expansiv var utbygganden i de norra delarna av regionen. I samband med nittiotalskrisen skedde dock en kraftig inbromsning i kommunerna, inte minst i Hylte där byggtakten varit mycket låg sedan dess. Under 2000-talet är det, i faktiska tal, Halmstad, Kungsbacka och Varberg som stått för 80 procent av nyproduktionen i regionen. I relativa tal är det också de större kommunerna som har haft den störst nyproduktion. De första två åren under 20-talet är det dock noterbart att nybyggnationerna bromsat in i Kungsbacka samtidigt som den ökat i Varberg, Falkenberg samt Laholm.

Det senaste decenniet har det byggts fler lägenheter i flerbostadshus än i småhus – något som aldrig tidigare inträffat i Halland. Sedan 2011 har 59 procent av all nyproduktion varit lägenheter i flerbostadshus. Detta kan jämföras med produktionen under 00-talet då endast drygt en tredjedel utgjordes av lägenheter i flerbostadshus. Trots ökningen det senaste decenniet var andelen långt under riksgenomsnittet och bland de lägre nivåerna jämfört med övriga regioner. Att andelen lägenheter i flerbostadshus ökat beror dels på ett minskat byggande av småhus, dels på en ökad produktion av lägenheter. Bland samtliga kommuner i Halland ökade andelen lägenheter av nybyggnationen under 20-talet. Störst var förändringen i Halmstad och Kungsbacka. Sett till samtliga byggnationer stod lägenheter i flerbostadshus för 50 procent eller mer i alla kommuner förutom Laholm.

På finare geografisk nivå (DeSO) framträder tydliga bebyggelsemönster. Hushåll som bor i flerbostadshus återfinns i mycket hög utsträckning i centrala områden eller i direkt anslutning till dem. Totalt finns det 187 DeSO:n i Halland varav 52 av dem domineras av flerbostadshushåll. De allra flesta av dem är sammanhängande områden i och runt de största centrumstäderna i regionen. I de mindre kommunerna i regionerna, det vill säga Laholm och Hylte, finns endast ett område i Laholm där flerbostadshus utgör en majoritet av hushållsbeståndet. En mer nyanserad indelning visar att det är ovanligt men att det finns områden som kan klassificeras som “blandområden”, här förstått som en bostadssfördelning inom 60/40-intervallet. Dessa återfinns i anslutning till städerna Halmstad, Falkenberg samt Kungsbacka.

Att kusten och städerna utmed den attraherar inflyttare blir tydligt när vi ser till var nya bostäder uppförts under 2000-talet. Samtliga DeSO:n med mest nybebyggelse ligger i anslutning till de större städerna eller utmed kusten. De mest expansiva områdena återfinns i norra Kungsbacka, södra Varberg och Trönninge i Varberg, östra Halmstad, Skummeslövsstrand i Laholm samt Skrea i Falkenberg. Att notera är att också centrala Laholm har haft en förhållandevis stark bebyggelseutveckling under denna period.

I de östra delarna av länet, bortom de större städerna och kusten, har nybebyggelsen generellt sett varit låg. Inget av DeSO:na placerar här in sig i de övre percentilerna sett till antalet nya bostäder. Detta gäller också för områden i de sydöstra delarna av regionen, exempelvis Knäred och Ränneslöv.

  1. Notera att specialbostäder inte ingår i denna siffra. Totalt finns det 7003 lägenheter i specialibostäder i Halland. Med specialbostäder avses bostäder för äldre/funktionshindrade, studentbostäder och övriga specialbostäder

    ↩︎