Betydelsen av täthet
Nittiotalskrisen accelererade den negativa jobbutvecklingen inom tillverkningssektorn och sedan dess har tjänste- och servicesektorn varit motorn för svensk ekonomi och jobbtillväxt. Utvecklingen har haft en stor inverkan på landets ekonomiska geografi. Tillväxten har koncentrerats till ett fåtal platser och över tid har en allt större andel av befolkningen kommit att koncentrerats dit. I grunden handlar denna process om att människor söker sig dit försörjningsmöjligheterna är goda. Denna process leder i sin tur till att utvecklingsförutsättningarna förstärks över tid på platser som växer; utbudet blir större, både sett till arbeten och arbetskraft, vilket i sig attraherar nya företag och inflyttare och en självförstärkande positiv spiral uppstår. Parallellt med denna process stärks också utbudet av nöjen och service, vilket leder till dynamiska och attraktiva miljöer.
Ovan resonemang har kommit att benämnas som den nya ekonomiska teorin. Teoribildningen växte fram som ett svar på varför städer är mer produktiva och växer snabbare än övriga delar i ett land samt varför denna utvecklingsspiral inte verkar avta över tid – trots att lönerna ofta är högre i städerna. Anledningen till att många aktörer söker sig till städer och täta miljöer är för att de erbjuder “täthetfördelar” eller så kallade “agglomerationsfördelar”. Mekanismerna bakom nämnda fördelar härleds till att täthet skapar bättre delning, matchning och lärande (Tillväxtanalys, 2010) :
Täthet leder till effektivare delning då många aktörer kan dela på kostnader för viktig infrastruktur och andra faciliteter som gynnar de ingående aktörerna. En förutsättning för de gemensamma nyttigheterna är att det är många aktörer som samsas om dem. Till denna mekanism räknas också att samlokaliseringen leder till en gemensam marknad, till exempel drar fler butiker och restauranger på en plats fler kunder än om det endast funnits en enskild aktör där. I större skala innebär det här att företagen delar på en stor närmarknad i form av ett stort befolkningsunderlag. Det stora underlaget gynnar inte endast företagens förutsättningar utan också invånarna som får ett större och mer specialiserat utbud av service, kultur och nöjen. Sammantaget leder delningen till ett större och mer varierat utbud i en stad.
Täthet leder till bättre matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Ett större utbud av företag och arbetstagare möjliggör specialisering och en stor kompetenspool att välja från. För arbetstagaren innebär ett större utbud av arbeten också fler karriärmöjligheter och minskad sårbarhet om ett enskilt företag lägger ner. Den förbättrade matchningen gäller inte endast mellan arbetsgivare och arbetstagare utan också mellan företagen. I en tät miljö med flera företag blir det enklare att hitta relevanta samarbetspartners.
Täthet leder till effektivare lärande då information och kunskapsutbyte färdas snabbare och mer intensivt i täta miljöer. Vidare leder täthet till en ökad rörlighet på arbetsmarknaden vilket i sig gynnar kunskapsspridning mellan aktörerna och ökar möjligheterna att rätt person hamnar på rätt plats.
Att täthet är av stor betydelse i en kunskapsekonomi är egentligen inte särskilt förvånande. När en allt större andel av den ekonomiska aktiviteten består av service och tjänster blir den viktigaste insatsvaran människor. Det är därför logiskt att företag söker sig till platser där många människor bor. För industriproduktion råder en något annorlunda logik1; platsberoendet och behovet av en stor närmarknad är inte lika stort då de producerade varorna går att transportera över långa avstånd. Vidare är industriverksamheter ofta ytkrävande och lämpar sig därför bättre i glesare miljöer med lägre markvärden (Tillväxtanalys, 2017).
Notera att vi här använder breda penseldrag. I realiteten råder det inte vattentäta skott mellan industri och tjänster idag. Ett industriföretag med hög kunskapsintensitet kan mycket väl lokalisera sig i anslutning till en större stad. Vidare är det viktigt att påpeka att industrin skapar tjänster inom andra delar av ekonomin. En allt större del av industriföretagen outsourcar idag verksamheter som man tidigare hade in-house, exempelvis ekonomi, marknadsföring och liknande. För mer resonemang om näringslivets lokaliseringspreferenser se rapporten “Näringslivet i Halland”.↩︎