Från relationer till stråk
Vi har tidigare studerat enskilda pendlingsrelationer mellan orter och kommuner. I detta avsnitt byter vi perspektiv till stråk som betyder en sträcka eller en linje mellan två eller flera punkter i geografin. I denna rapport har vi valt att definiera stråken utifrån vägnätet. Då antalet vägar i Halland och grannregionerna är väldigt många har vi gjort ett urval och använder oss av europavägar, nationella vägar samt primära länsvägar. Gemensamt för dessa vägkategorier är att de binder samman större orter och har en viktig funktion för den samlade tillgängligheten i Sverige.
Att studera stråk kompletterar tidigare avsnitt som handlar om enskilda pendlingsrelationer. Pendlingsstatistiken är inte kumulativ i den meningen att den summerar olika flöden som går i samma riktning. Det kan därför vara svårt att avgöra hur stora flödena är på en viss sträcka. Pendlingsstatistiken säger inte heller någonting om själva potentialen i olika stråk utan är endast en avspegling av hur resandet ser ut idag.
Vi har valt att studera stråken i Halland genom att skapa korridorer utifrån de större vägarna som finns i regionen. Med korridorer avses en buffertyta på 5 kilometer på varje sida av vägen: en korridor på sammanlagt en mil i bredd således. Därefter har vi summerat hur många invånare som bor inom varje “korridor”. Som underlag för befolkningsberäkningarna har vi använt enkilometersrutor.
Antalet boende inom varje stråk är intressant då befolkningsantal ytterst är en mycket god indikator på potentialer sett till pendlingsutbyte och marknadsstorlekar. Ett enkelt tankeexempel är: “om restiden inom stråket hade sjunkit – hur många människor hade då kunnat nå varandra?”.
En utmaning när det gäller stråk är att det inte alltid är helt enkelt att avgöra var det börjar eller slutar. I denna rapport har vi utgått från större vägar som finns i Halland och definierat respektive “stråksträcka” som den del av stråket som ligger i något av länen som ingår i Sydsverige, här förstått som Västra Götaland, Halland, Skåne, Kronoberg, Kalmar samt Blekinge.
Resultatet av ovan beskrivna metod visar att det finns sammanlagt elva stråk i Halland. Ett av dem är europaväg (E6:an), fem av dem är riksvägar (väg 15, 24, 25, 26 samt 41) och fem är länsvägar (115, 150, 153, 154, 158). Längden på respektive stråk, och hur många orter de omfattar, varierar avsevärt. Generellt sett är länsvägarna, som namnet antyder, betydligt kortare än europa- och riksvägarna. Därför bör man som läsare ha i åtanke att antalet boende utmed respektive stråk delvis påverkas av hur långa de är; korta stråk omfattar per definition en mindre yta och därför oftast färre befolkningsrutor. Dock är det framförallt befolkningstätheten i rutorna som påverkar snarare än längden på stråken.
Det folkrikaste stråket som finns i Halland är E6:an som sträcker sig längst med kusten och binder samman de större orterna i regionen. Vägen omfattar flera större städer som Malmö, Helsingborg, Halmstad och Göteborg. Totalt bor det nästan 1,9 miljoner invånare längst med stråket i Sydsverige. I Halland bor nästan hela tre fjärdedelar av länsinvånarna inom stråket. Det näst folkrikaste stråket i Halland är väg 158 som går mellan Kungsbacka och Göteborg. Detta stråk är kort men folkrikt då det sträcker sig genom rutor med mycket hög befolkningstäthet.
Väg 26, som är det tredje folkrikaste stråket, börjar i Halmstad och går genom Hyltebruk, Gislaved, Jönköping och Skövde. Det är således ett långt stråk och omfattar drygt 250 000 personer, varav 67 000 av dem bor i Halland. Det fjärde största stråket är väg 25 som går mellan Halmstad och Kalmar. Större orter längs med vägen är Halmstad, Ljungby, Växjö, Nybro och Kalmar. Totalt bor det 220 000 invånare inom stråkets korridor, varav 65 000 bor i Halland. Väg 41, som går mellan Varberg och Borås, täcker in drygt 150 000 invånare. Där efter följer väg 15 (148 000 invånare) som går mellan Halmstad och Karlshamn. Mellan de båda destinationerna ligger Markaryd, Osby och Olofström.
Efter ovan nämnda stråk minskar storleken, sett till invånarantal, förhållandevis drastiskt. Övriga fem stråk har mellan 20 000 – 56 000 invånare. Detta beror dels på att några av dem är väldigt korta, dels på att de är glesbefolkade. Noterbart är att samtliga av dem sträcker sig österut.
