Medborgarnas perspektiv
I allmänhet trivs människor på platsen där de bor. Trivselfaktorerna är många och det är svårt att sätta fingret på exakt vad det är som gör att en person trivs eller inte på en plats. Sociala relationer, tillgång till försörjning, fritidsaktiviteter och ett tillfredsställande serviceutbud är sannolikt centrala faktorer. I SCB:s stora medborgarundersökning, som riktas till medborgare i alla Sveriges regioner, framkommer att andelen som trivs ganska eller mycket bra i sin kommun ligger på 87,4–96,2 procent. I Halland svarar 95,9 procent att de tycker att regionen är en ganska bra eller mycket bra plats att bo och leva på, vilket placerar regionen i Sverigetoppen.
På frågan om man skulle rekommendera andra som inte bor i kommunen att flytta dit blir resultaten överlag lägre och spridningen mellan regionerna större. Utifrån ett halländskt perspektiv är utfallet på denna fråga positivt: hela tre fjärdedelar – den högsta nivån i Sverige – av invånarna säger sig vilja rekommendera sin kommun som en plats att flytta till. Halland har således många ambassadörer för platsen. I regioner med de lägsta betygen på denna fråga menar endast drygt hälften att de skulle rekommendera andra att flytta dit.
Vad gör då Halland till en attraktiv plats att bo och verka på? Många av faktorerna har vi redan berört i denna rapport, om än på ett mer instrumentellt sätt. En basal faktor är möjligheten till att hitta ett arbete inom rimligt restidsavstånd. Här svarar drygt 88 procent av den halländska befolkningen att möjligheterna till detta är ganska eller mycket bra, vilket placerar regionen i Sverigetoppen. I regioner med lägst betyg på denna fråga ligger andelen positiva svar på 70 procent.
Men förutom försörjningsmöjligheter då, vad är det egentligen som är viktigt med ens boendemiljö? På denna fråga lyfter hallänningarna fram tystnad och lugn, att det finns lekplatser för barn, närhet till natur, livsmedelsbutiker, skola, vård och parkeringsmöjligheter. Samma faktorer anses som mycket viktiga även i andra regioner. I stort är detta faktorer som berör det vardagliga livet och som behöver fungera eller finnas tillgängliga för att få en trivsam och fungerande vardag, och många av dem har det offentliga direkt rådighet över.
Av halläningarna anser 88 procent att tillgången till hälso- och sjukvård inom rimligt avstånd från hemmet är ganska eller mycket bra, och 87 procent att tillgången till livsmedelsbutiker inom rimligt avstånd är ganska eller mycket bra. En betydligt lägre andel, 60 procent, anser att möjligheterna att på ett enkelt sätt använda kollektivtrafiken för sina vardagliga resor är ganska eller mycket bra, medianen för riket ligger på 58 procent. I topp hamnar i detta avseende storstadsregionerna. Desto enklare är det att använda bilen; 94 procent av hallänningarna anser att det är enkelt att transportera sig med bil.
Bortom vardagsbestyr och arbete är hallänningarna förhållandevis nöjda med utbudet som finns i regionen: 87 procent tycker att utbudet av caféer och restauranger är bra, 82 procent att utbudet av lekplatser och parker är bra och tre fjärdedelar att det lokala kultur- och nöjeslivet är bra. I samtliga fall intar Halland en hög placering jämfört med andra regioner. På frågan om vad man tycker om tillgången till friluftsområden svarar 88 procent av hallänningarna att den är ganska eller mycket bra, vilket är i nivå med medianen i förhållande till övriga regioner.
De senaste åren har trygghetsfrågan kommit att få en central plats i den dagliga debatten och uppenbarligen är det en fråga som påverkar många invånare. Drygt var femte hallänning känner sig inte trygg utomhus i sitt bostadsområde när det är mörkt ute. Utfallet är inte unikt för Halland utan Halland placerar sig något under medianen sett till denna fråga.
