Befolkningsutvecklingens komponenter över tid
Befolkningsförändringen i ett land förklaras genom födelse- och dödstal (födelsenetto) samt in- och utvandringar (invandringsnetto). I en region eller kommun tillkommer komponenten inrikes flyttnetto, det vill säga in- och utflyttningar i förhållande till andra kommuner eller regioner. I Halland har samtliga tre komponenter bidragit positivt till befolkningsutvecklingen över tid. Nivån på respektive komponent kan variera förhållandevis mycket enskilda år och det finns därför anledning att titta på genomsnittet över en längre period.
Under 2000-talet har samtliga komponenter bidragit till den halländska befolkningsökningen. Flyttkomponenterna har stått för 84 procent av ökningen och resterande 14 procent kan tillskrivas ett positivt födelsenetto. Av Sveriges 21 regioner är det endast sju av dem som har haft ett positivt bidrag från samtliga komponenter under perioden. Gemensamt för alla regioner är att invandringsnettot bidragit positivt och i flera fall balanserat ett negativt netto inom övriga komponenter.
Oftast korrelelerar ett negativt inrikes flyttnetto med ett negativt födelsenetto. Detta beror på att personer i barnafödande ålder står för en stor del av flyttningarna mellan regionerna i Sverige. En naturlig följd är därför att födelsenettot minskar i en region med en hög utflyttning. På sikt får detta stor påverkan på ålderssammansättningen i regionerna.
Om och i vilken utsträckning de olika komponenterna bidrar till befolkningsutvecklingen i de halländska kommunerna varierar. I de största kommunerna har samtliga komponenter varit positiva under 2000-talet. I de två mindre kommunerna, Hylte och Laholm, har födelsenettot varit negativt. Hylte urskiljer sig också genom att vara den enda kommunen i regionen med ett negativt inrikes flyttnetto under 2000-talet. I Laholm, Varberg och Kungsbacka – som är de kommuner med högst inrikes flyttnetto i regionen – är det inflyttningen från andra kommuner som har stått för den största delen av befolkningsökningen. I övriga kommuner är det istället invandringen som har bidragit mest.
Befolkningsframskrivningen visar att Halland fortsatt förväntas att ha ett positivt inrikes flyttnetto under prognosperioden. Bedömningen är dock att nivåerna kommer att minska något jämfört med genomsnittet för perioden 2000–2022. Samma förhållande gäller för invandringsnettot som varit historiskt sett högt, särskilt under 10-talet. Den största förändringen som prognosen visar är att födelsenettot förväntas att sjunka rejält för att sedan bli negativt från och med 2028. Sådana tendenser syntes redan under 2022. Utvecklingen beror inte på minskat antal födslar utan på ökade dödstal som en följd av att en större andel av befolkningen under denna tid kommer att tillhöra gruppen äldre, något vi ser närmare på i ett senare avsnitt i detta kapitel.
