Tillgänglighet och näringslivets geografi

Sammanfattning av kapitlet

  • En stor del av jobben i Halland återfinns inom eller i direkt närhet till de regionala kärnorna.

  • Branscherna i regionen har olika lokaliseringspreferenser. Service- och tjänstenäringar, som har stått för tillväxten de senaste decenniernas, återfinns främst i städerna. Samtidigt har antalet sysselsatta inom industrin, som är en viktigt näring för mindre orter och landsbygden, minskat.

  • Överlag är tillgängligheten till arbeten god i de olika delarna av Halland, särskilt i de norra och södra delarna. Däremot är tillgänlgigheten förhållandevis låg i de östra delarna.

  • Tillgängligheten till olika serviceslag är generellt sett god i Halland, särskilt utmed den tätbefolkade kusten. En viss sårbarhet i servicestrukturen finns i de östra delarna av regionen.

Det finns drygt 1,7 miljoner arbetstillfällen i sydvästra Sverige och tillgången till dem varierar beroende på var i Halland man bor. Tillgången avgörs av bostadens placering i förhållande till olika arbetsplatser, vägnätets utformning samt tillgången till kollektivtrafik. I sammanhanget behöver vi definiera vad som avses med “tillgång”. Teoretiskt har de flesta av oss tillgång till alla arbetsplatser i Sverige, så länge vi är beredda att avlägga den restid som krävs. Men i realiteten finns det ett mycket starkt samband mellan restid och pendlingsbenägenhet; ju kortare restid, desto högre pendlingsbenägenhet.

Exakt hur lång tid vi är beredda att resa mellan bostaden och arbetet varierar och beror på individuella preferenser och omständigheter. På en aggregerad och samhällelig nivå är det dock tydligt att pendlingsbenägenheten avtar drastiskt efter 45–60 minuter. En orts pendlingsomland kan därför sägas vara den geografiska yta som en person hinner avlägga under en timmes tid. Observera att vi använder oss av enheten restid och inte geografiska avstånd. I sammanhanget är det oväsentligt hur långt avståndet är mellan hemmet och bostaden - det väsentliga är hur lång tid resan tar. Infrastrukturförbättringar kan därför ha en stor påverkan på en orts pendlingsomland.

Tillgången till olika arbetstillfällen varierar också beroende på vilken bransch som studeras. En del branscher har en hög koncentrationsgrad medan andra är mer utspridda över geografin. Jord- och skogsbrukssektorn är till sin natur en väldigt utspridd bransch då den utgår från att bruka marken på olika platser. Motsatsen går att finna inom den avancerade tjänstesektorn som tenderar att vara koncentrerad till ett fåtal folkrika platser. Industrisektorn är, utifrån ett spridningsperspektiv, ett slags mellanting mellan koncentration och spridning. I den moderna ekonomiska geografin är industrisektorn att betrakta som en utspridd bransch då större arbetsplatser inom sektorn återfinns i mindre samhällen. Detta är möjligt som en följd av att varorna går att transportera till större marknader. Inom service- och tjänstesektorn är logiken annorlunda. Där är det i regel både en fördel och förutsättning att förlägga verksamheten till mer folkrika platser då människorna där utgör både insatsvaran och marknadsunderlaget.

Förbättrade transportmöjligheter tillsammans med strukturomvandlingen har, som vi tidigare påpekat, ökat vår vilja till att pendla mellan hemmet och arbetet. En följd av utvecklingen har varit att boendemiljön har fått en ökad betydelse, eller åtminstone kommit att underkastas en ny form av konkurrenssituation. När tillgången till arbetstillfällen - som är en förutsättning för boendemöjligheter - inom en rimlig restid är god ökar konkurrensen inom det aktuella pendlingsomlandet. Här kan olika platser ha varierande konkurrensfördelar och roller. Exempelvis kan en del platser konkurrera med lägre bostadspriser och god tillgång till natur (ofta i pendlingsomlandets utkanter), och andra med ett stort utbud av service och nöjen (ofta i de centrala delarna av pendlingsomlandet). Utifrån ett regionalt perspektiv är det, under förusättning att tillgången till arbetsmöjligheter är god, en konkurrensfördel att kunna erbjuda många varierande boendemiljöer inom det aktuella pendlingsomlandet. Detta ökar möjligheterna att möta olika slags preferenser och individuella omständigheter.

Generellt sett förbättras boendemöjligheterna inom en geografi om tillgången till olika arbetstillfällen är god, både sett till bredd och antal. En stor uppsättning arbetsmöjligheter förenklar inflyttning av hushåll där de ingående parterna har olika kompetensprofiler. Vidare innebär ett stort arbetsutbud att hushållen har många arbetstillfällen att välja mellan och därför kan hitta ett matchande yrke. Valmöjligheterna och bredden leder också till en ökad robusthet - beroendet av enskilda branscher eller arbetsgivare minskar ju fler tillgängliga jobb det finns i pendlingsomlandet. I geografier med ett smalt utbud är sårbarheten betydligt högre och på sikt kan detta leda till utflyttning om inte de boende hittar nya arbeten vid eventuella nedläggningar.