Växande kommuner
De senaste decennierna har de halländska kommunerna haf en god befolkningsutveckling. Under perioden 1970–2022 hade samtliga kommuner förutom Hylte en ökningstakt som översteg riksgenomsnittet. Snabbast har utvecklingen gått i regionens norra delar som omfattar Kungsbacka, Varberg och Falkenberg. Sammanlagt har de tre kommunerna stått för drygt 70 procent av befolkningsökningen i Halland under denna period. I de södra delarna är det Halmstad, i egenskap av regional centrumstad, som utgjort lokomotiv för befolkningstillväxten.
Ovan innebär att regionens demografiska mittpunkt successivt har förflyttats norröver: 1970 bodde hälften av länsinvånarna i de södra delarna, 2022 har andelen sjunkit till 41,5 procent. Under 2000-talet har skillnaderna i befolkningstillväxten mellan delarna utjämnats och denna trend förväntas att fortsätta de kommande decennierna. Perioden 1970–1999 uppgick den årliga tillväxttakten i de norra delarna till 1,6 procent per år och i de södra delarna till 0,6 procent. Under 2000–2022 uppgick ökningstakten i söder till 0,8 procent per år och till 1,2 procent i de norra delarna. Fram till 2050 förväntas skillnaderna i tillväxttakt mellan de båda delarna nästan att försvinna. Sammantaget resulterar detta i att 58,9 procent av regionens invånare förväntas att bo i de norra delarna 2050, vilket är en ökning med endast 0,4 procentenheter jämfört med 2022.
Perioden 2023–2050 förväntas samtliga kommuner i regionen förutom Hylte att ha en positiv befolkningsutveckling på mellan 0,5–0,6 procent per år. Jämfört med perioden 2000–2022 innebär detta att samtliga kommuner prognosticeras att ha en lägre ökningstakt än det senaste decenniet, särskilt Kungsbacka och Varberg.
För att ovan ska inträffa är en förutsättning att befolkningsprognosen stämmer. Här finns anledning till eftertänksamhet och viss försiktighet – ju längre fram en prognos sträcker sig, desto osäkrare blir den. Särskilt osäkra är antagandena om framtida flyttningar och migrationsmönster. I prognoserna före 2015 års migrationskris var det ingen av dem som fångade upp det faktum att Sverige skulle komma att få en rekordartad befolkningsökning 2015–2020. Omvärldsfaktorer och politiska beslut kan därför komma att få stor påverkan under prognosperioden. Inte minst på kommunal nivå blir osäkerheten hög: omfattande bostadsbebyggelse, företagsnedläggningar, eller företagsetableringar för den delen, är sådant som inte räknas in i prognosen som Statistiska centralbyrån tillhandahåller. Däremot kan resultaten sägas vara en kvalificerad framskrivning med antaganden som utgår från kända faktorer i dagsläget. Men resultaten behöver följas och uppdateras över tid för att vara relevanta.
